Till innehåll på sidan

En statlig garanti för återförsäkring vid export

Skriftlig fråga 2020/21:724 av Camilla Brodin (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-26
Överlämnad
2020-11-27
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Vid sidan av de stora bekymmer som pandemin skapar inom sjukvård och äldreomsorg har vi sett en omfattande ekonomisk tillbakagång och ökad arbetslöshet under krisen.

Det är helt centralt att allt görs för att stödja och underlätta för svenska företag att kunna fortsätta genomföra affärer. Inte minst svensk exportindustri är viktig i det här avseendet. Förra året uppgick den svenska varuexporten till över 1 500 miljarder kronor.

För att underlätta exporten och i vissa fall göra den ens möjlig garanterar Exportkreditnämnden, EKN, företags utlandsaffärer. De flesta av EU-länderna har valt att låta sina motsvarande myndigheter också kunna återförsäkra och stötta den privata kreditförsäkringsmarknaden. Inte minst har man valt att göra det under den innevarande pandemin när dessa garantier blivit särskilt viktiga.

En stor fördel med detta är att långt fler ärenden kan hanteras på kort tid eftersom EKN inte blir en flaskhals i systemet.

Åtgärden i det svenska systemet har i stället blivit att EKN skapat egna erbjudanden för kortsiktiga krediter. Det kan vara en riskabel strategi om antalet ärenden ökar snabbt. Jag antar att Sverige gör förnyade analyser kring hur den svenska staten ger stöd åt exporterande företag genom garantier. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Har det gjorts någon analys av jämförbara länders agerande kring hur man stöder inhemska exportföretag och hur det kan påverka svenska exportföretags möjligheter, i synnerhet med tanke på att många andra länder erbjuder att återförsäkra den privata kreditförsäkringsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:724 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

Svar på fråga 2020/21:724 av Camilla Brodin (KD)
En statlig garanti för återförsäkring vid export

Camilla Brodin har frågat mig om det har gjorts någon analys av jämförbara länders agerande kring hur man stöder inhemska exportföretag och hur det kan påverka svenska exportföretagsmöjligheter, i synnerhet med tanke på att många andra länder erbjuder att återförsäkra den privata kreditförsäkringsmarknaden.

Exportkreditnämnden, EKN, är den myndighet som har regeringens uppdrag att utfärda exportkreditgarantier. EKN gör löpande analyser av behov av stöd inom ramen för sitt uppdrag och svenska och internationella regelverk. EKN gjorde tidigt under våren 2020 bedömningen att en större spridning av covid-19 skulle kunna medföra stora utmaningar för svenska exportföretag, både vad avser möjligheten att kunna erhålla fortsatt rörelsefinansiering och möjligheterna att kunna genomföra sina exportaffärer. Mot bakgrund av detta presenterade EKN i mars 2020 ett åtgärdspaket med ett antal anpassade garantiprodukter för att snabbt kunna bistå med mer riskkapacitet för svensk export. I vårändringsbudgeten för 2020 beslutade riksdagen om utökad exportkreditgarantiram för EKN så att myndigheten kunde möta den ökade efterfrågan.

Varje exportkreditgaranti finansieras med garantitagarnas premier som speglar risken i affären. Verksamheten ska vara finansiellt självbärande över tid. Därmed sker all EKN:s verksamhet inom ramen för EU:s statsstödsregler. Mot bakgrund av covid-19-situationen och den begränsade riskkapaciteten på den privata marknaden beslutade EU-kommissionen om ett tillfälligt tillstånd för statliga kreditförsäkringsinstitut som EKN att lämna garantier för korta kreditrisker vid export till s.k. marknadsmässiga länder fram t.o.m. 30 juni 2021. Med marknadsmässiga länder avses EU:s medlemsstater och andra höginkomstländer. Förteckningen över marknadsmässiga länder sätts av EU-kommissionen. Risktäckning kan ske genom direktförsäkring till exportföretag eller återförsäkring av privata kreditförsäkringsbolag.

När EU-kommissionens regler delvis och tillfälligt ändrades med anledning av utbrottet av covid-19 anpassade EKN omgående sitt utbud efter EU:s beslut. Det stämmer att flera länder inom EU har agerat för att stödja sin export och precis som i Sverige erbjuder de flesta exportkreditinstitut nu temporärt täckning för s.k. marknadsmässiga risker. En del länder går längre i avsikt att genom återförsäkring skydda den privata kreditförsäkringsmarknaden så att dessa försäkringsbolag kan fortsätta att lämna risktäckning till företagen för såväl export som för den inhemska försäljningen.

Förutsättningarna skiljer sig dock också åt mellan andra länder och Sverige av fler anledningar. Efterfrågan här är begränsad och insatserna i andra länder handlar också om att stötta återförsäkringsbolagen och dess funktion i det inhemska finansiella systemet. Exportbolagen i Sverige kan få stöd på annat sätt och återförsäkring är inte en förutsättning för att få tillgång till rörelsefinansiering.

Drygt hälften av de risker som kreditförsäkringsbolagen exponerar sig för är inhemska risker. Enligt förordning 2007:650 om exportkreditgaranti anges att Exportkreditnämnden endast får utfärda garanti för täckning av förlust i verksamhet som avser export eller indirekt avser export.

EKN har 450 miljarder i garantiram. Under 2020 har 269 ansökningar om korta kreditrisker inkommit, på sammanlagt cirka en miljard kronor. 77 ärenden har beviljats till en summa om 293 miljoner kronor. Den svenska kreditförsäkringsmarknaden är internationellt sett mycket liten.

Det tillfälliga tillståndet för statliga kreditförsäkringsinstitut att lämna garantier för korta kreditrisker vid export till s.k. marknadsmässiga länder har inte skapat någon stor efterfrågan. Det saknas indikatorer på att EKN:s handläggning i något avseende skulle utgöra en flaskhals.

Regeringen följer fortlöpande behovet av stöd till inhemska och exporterande företag.

Stockholm den 9 december 2020

Anna Hallberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.