Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konsekvenserna av den så kallade gymnasielagen

Skriftlig fråga 2020/21:727 av Boriana Åberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-26
Överlämnad
2020-11-27
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Konsekvenserna av den så kallade gymnasielagen (pdf, 87 KB)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den 23 november skickade enheten för migrationsrätt vid Justitiedepartementet en remiss om förändringar i förordningen (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige som innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år från beslutstillfället ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd enligt 17 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Med andra ord blir villkoren i den hårt kritiserade gymnasielagen ännu mer urvattnade. Anmärkningsvärt är att varken SKR eller några kommuner finns bland remissinstanserna, trots att det är kommunerna som har tagit hand om konsekvenserna av gymnasielagen och alltid får ta hand om konsekvenserna av denna typ av beslut.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder så att synpunkter från SKR kan tas i beaktande innan beslutet träder i kraft den 3 december?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:727 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:727 av Boriana Åberg (M)
Konsekvenserna av den så kallade gymnasielagen

Boriana Åberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att synpunkter från SKR kan tas i beaktande innan beslutet träder i kraft den 3 december.

Vid beredningen av ett författningsärende är remissförfarandet centralt för att uppfylla det beredningskrav som är reglerat i grundlagen. Remissförfarandet syftar till att förslag ska bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem så långt som möjligt kända på förhand. Kvaliteten på regeringens beslutsfattande ökar därmed till gagn för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet.

Urvalet av remissinstanser har gjorts med beaktande av de specifika frågor som behandlas i den aktuella promemorian och genom en sedvanlig beredning inom Regeringskansliet.

Stockholm den 9 december 2020

Morgan Johansson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.