Jordbruksverkets it-system
Skriftlig fråga 2020/21:731 av Mikael Larsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-27
- Överlämnad
- 2020-11-27
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Under innevarande CAP-period/landsbygdsprogramsperiod 2014–2020 har Jordbruksverkets it-system haft stora brister, och det har tagit mycket lång tid för lantbrukarna att få sina ersättningar utbetalade i tid. Vi är rörande överens om att lantbruket är viktigt och att svensk livsmedelsproduktion måste öka. Detta har också visat sig kopplat till corona och hur sårbara vi är om landets gränser stänger eller om transporter inte fungerar.
Att en hel bransch blir drabbad för att en statlig myndighet inte har ett riktigt it-system som ska kunna säkerställa att ersättningarna kan betalas ut i tid är mycket anmärkningsvärt.
Vid årsskiftet ska den innevarande perioden avslutas och en ny ska ta vid, perioden 2021–2027. Dock kommer det att ta ett tag innan programmen är på plats, och en övergångsperiod fram till 2023 är att vänta. Att dra lärdomar av innevarande programperiod och det haveri som har varit med it-systemen är något som Jordbruksverket bör ha med sig framåt.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att Jordbruksverket inför kommande programperiod får ett it-system som gör att ersättningarna till lantbruket kan betalas ut i tid?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:731 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:731 av Mikael Larsson (C) Jordbruksverkets it-system
Mikael Larsson har frågat mig vad jag avser göra för att säkerställa att Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) inför kommande programperiod får ett it-system som gör att ersättningarna till lantbruket kan betalas ut i tid.
Pågående budgetperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har präglats av försenade och i vissa fall felaktiga utbetalningar av stöd. Det finns flera orsaker till det. Sena beslut på EU-nivå, ett komplext landsbygdsprogram och stora problem kopplade till Jordbruksverkets it-system utgör viktiga delförklaringar. Regeringen prioriterar nu arbetet med att komma till rätta med denna problematik och har med det som bakgrund vidtagit ett flertal åtgärder.
En viktig åtgärd är att inte göra samma misstag igen utan ha ett förenklingsperspektiv i förberedelserna av nästa period för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Genom att arbeta för förenklingar för företag och myndigheter i såväl EU-förhandlingarna som i de nationella politiska övervägandena kan myndigheternas förutsättningar att administrera stöden förbättras. Den nya politiken bör vara enklare att implementera för myndigheter och enklare att följa för stödmottagare. De åtgärder som politiken omfattar bör vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än idag, inte minst på miljö och klimatområdet.
Regeringen har också under det senaste året gett Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och länsstyrelserna utveckla digitaliseringen av verksamhetsstödet. Uppdraget har precis slutredovisats och bedöms vara en god utgångspunkt för fortsatta insatser. Regeringen har därtill gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att se över Jordbruksverkets anslagshantering och prognoser med fokus på EU-medel och förvaltningsanslag.
För närvarande pågår också en prövning av Jordbruksverket som utbetalande organ för utgifter inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Bakgrunden till prövningen är att det fortfarande finns brister i Jordbruksverkets it-system. Myndigheten arbetar nu med att genomföra den handlingsplan som tagits fram för att avhjälpa bristerna.
Slutligen vill jag betona att förutsättningarna för ett väl fungerande it-system under en längre tid varit i fokus i den löpande dialogen med, samt styrningen av, Jordbruksverket. Detta framgår till exempel i utvecklingen och utformningen av förvaltningsanslagen och regleringsbreven för Jordbruksverket och länsstyrelserna samt i valen av ledamöter till Jordbruksverkets styrelse.
Stockholm den 9 december 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.