Till innehåll på sidan

Implementeringen av EU:s vapendirektiv

Skriftlig fråga 2020/21:753 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-27
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

För en tid sedan kom lagrådsremissen rörande hur regeringen vill implementera EU:s vapendirektiv. Innan den kom meddelade regeringen genom statsrådet Mikael Damberg till medierna att man vill följa Danmark och Finland i fråga om implementeringen. Båda dessa länder har överimplementerat direktivet och lagt på egna nya restriktioner av olika slag som går över EU:s miniminivå och som försvårar och motverkar jakt och sportskytte. Med detta uttalande kan man förutsätta att Sveriges regering också avser att gå längre än EU:s minimikrav. Dambergs uttalande ska nog tolkas som att regeringen också avser gå längre än EU:s minimikrav.

Till detta bör nämnas att regeringens tre tidigare försök att implementera vapendirektivet har fallit på grund av att man samtidigt försökt införa nya restriktioner som EU inte kräver och som tydligt skulle försvåra för jakt- och sportskyttesverige. Vid dessa tillfällen beskrev också regeringen dessa nya restriktioner som EU-krav, vilket inte stämmer.

Regeringen lägger frekvent fram olika förslag till restriktioner för laglydiga jägare, sportskyttar och samlare, som bestämt skulle försvåra och motverka utövandet av jakt och sportskytte. Detta visar tydligt att de inte tänker ändra uppfattning.

Regeringen försöker köpa stöd för de nya restriktionerna genom att locka med lättnader för tillstånd för ljuddämpare. Ljuddämpare har emellertid inget med EU-direktivet att göra, och riksdagen har redan fattat beslut om att tillståndsplikten ska avskaffas. Dessa så kallade lättnader betyder därför att man går tvärtemot riksdagens tillkännagivande i frågan. Frågan om ljuddämpare är dessutom ett förslag som regeringen tidigare använt för att söka stöd för nya restriktioner för jägare, sportskyttar och samlare men som den senare tvingats backa om och inte föreslagit avskaffad tillståndsplikt.

Riksdagen har de två senaste åren beslutat om 15 tillkännagivanden inom vapenområdet med innebörden att reglerna för jägare, sportskyttar och samlare ska bli mindre restriktiva. Det har även tillkännagetts att riksdagen vill ha implementering på miniminivå. Inget av detta har genomförts av regeringen utan man fortsätter att gå emot riksdagens beslut.

För att undvika eventuella böter från EU bör inte Sverige införa några ytterligare restriktioner, utan låta mininivån gälla.

Med hänvisning till ovan vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:

 

Hur ämnar statsrådet verka för att undvika böter till följd av att Sverige inte har implementerat vapendirektivet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:753 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på fråga 2020/21:753 av Marléne Lund Kopparklint (M) Implementeringen av EU:s vapendirektiv

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att undvika böter till följd av att Sverige inte har implementerat vapendirektivet.

Ändringsdirektivet till vapendirektivet skulle ha genomförts i nationell rätt redan i september 2018. Regeringen har gjort stora ansträngningar att genomföra direktivet i tid. Regeringen har i det arbetet inte haft för avsikt att gå längre än EU:s minimikrav. Redan under förhandlingsarbetet med ändringsdirektivet drev regeringen en tydlig linje som innebar att påverkan för jägare och målskyttar skulle bli så liten som möjligt. Inget land lade exempelvis så många konkreta ändringsförslag som Sverige.

Sverige är i likhet med alla andra EU-länder skyldigt att genomföra de bestämmelser i ändringsdirektivet som inte redan är genomförda genom nuvarande lagstiftning. När regeringen gav en utredare i uppdrag att överväga hur ändringarna i vapendirektivet skulle genomföras i svensk rätt fick utredaren direktiv om att lämna förslag på författningsändringar som visar sig nödvändiga på grund av tvingande regler från EU.

Regeringen har så sent som i höstas, med anledning av den kritik som riktats mot de förslag som tagits fram tidigare, begränsat förslaget till reglering av löstagbara vapenmagasin till en absolut miniminivå och slopat kravet på tidsbegränsade tillstånd för vissa vapen. De förslag som nyligen har lämnats i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42) är alltså anpassade efter den allmänt hållna kritik som oppositionen tidigare har gett uttryck för. Det kan tilläggas att förslagen inte ligger i linje med Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens uppfattning om vilken reglering som är önskvärd ur ett brottsbekämpande perspektiv.

Regeringen har tidigare utan framgång bjudit in oppositionen till samtal för att klargöra vilka konkreta ändringar som oppositionen kräver för att förslagen ska kunna godkännas i riksdagen. Det är ytterst beklagligt att de omfattande försök som regeringen har gjort för att genomföra ändrings-direktivet på miniminivå inte förefaller att få stöd i riksdagen. Detta kan dessvärre, vid en fällande dom i EU-domstolen, innebära att Sverige kan komma att behöva betala höga böter på grund av för sent genomförande.

Stockholm den 9 december 2020

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.