Idrottsgymnasier

Skriftlig fråga 2020/21:765 av Malin Höglund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-27
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Regeringen föreslår att det bara ska finnas en typ av gymnasieutbildning i kombination med sin elitidrott, som ska vara riksrekryterande. Det skulle innebära att väldigt många utbildningar som i dag bedrivs inom ramen för NIU och LIU inte kan fortsätta. Ungefär hälften av alla idrottsplatser skulle försvinna i Sverige om regeringens förslag går igenom. Det här skulle medföra stora problem för bland annat Mora, Malung-Sälen, Leksand och Falun och slå undan fötterna för eleverna, där de flesta av idrottseleverna går på NIU och LIU.

Om regeringens motivation till halveringen består i kvalitetsbrist är det rimligare att ta tag i den frågan än att halvera antalet platser, som regeringen nu vill göra.

Styr upp regelverket och tillsynen i stället, och ställ krav på kvalitet på utbildningen. Få platser innebär en större selektering och en högre stress bland ungdomarna i tidig ålder. Att leta idrottstalanger måste få ta sin tid. Alla kan inte glänsa i tidig ålder – då kanske man inte blir långsiktigt hållbar – och det är ju något vi eftersträvar att man ska bli. Konsekvenserna inom idrottsrörelsen kan på sikt bli förödande om antalet platser minskar. Likaså för Mora, som är framstående inom flera idrotter. Blir regeringens förslag verklighet drabbar det lagidrotter som hockey, innebandy och fotboll som finns i Dalarna.

Vi kommer att gå miste om tränare/ledare, utövare samt möjligheten att hitta nya talanger. Idrott ger bättre inlärningsförmåga, och många slutar sin utbildning med både bra betyg och bra meriter i sin idrott. Det vore ju bättre om fler, inte färre, kunde kombinera sin elitidrott med sin skolgång, då det ger bättre folkhälsa och bra skolresultat.

SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden (Barn-ULF) visar att cirka 60 procent av ungdomarna i åldern 12–18 år idrottade i förening eller klubb 2017–2018.

År 2019 hade Sverige cirka 882 000 personer som hade ledaruppdrag, domaruppdrag eller annat uppdrag i en förening, enligt RF/SCB. Idrotten engagerar och spelar en stor roll i det svenska samhället. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att möjliggöra att antalet idrottsplatser i Sverige ska bibehållas och vara av god kvalitet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:765 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på fråga 2020/21:765 av Malin Höglund (M)
Idrottsgymnasier

Malin Höglund har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att möjliggöra att antalet idrottsplatser ska bibehållas och vara av god kvalitet.

I mitt svar utgår jag från att frågeställaren med idrottsplatser avser utbildningsplatser inom idrottsutbildning.

De förslag som Utbildningsdepartementet har lämnat i promemorian Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan (U2020/04134) innebär att det ska finnas en typ av gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning där ämnet specialidrott får anordnas. Det nya systemet föreslås innebära att om en huvudman lever upp till de krav som föreslås ställas för att få anordna utbildningen så är det möjligt oavsett om skolhuvudmannen i dag anordnar riksidrottsgymnasium, nationellt godkänd idrottsutbildning eller kanske en icke reglerad lokal idrottsprofil. Många huvudmän benämner en sådan profil lokal idrottsutbildning (LIU). Avsikten med det nya systemet är att lika villkor ska gälla för alla de huvudmän som anordnar en idrottsutbildning med specialidrott. Det handlar om kvalitet i utbildningen, ekonomiska förutsättningar för huvudmännen och möjligheten till inackorderingstillägg för eleverna. I dag får t.ex. riksidrottsgymnasierna statsbidrag medan de nationellt godkända idrottsutbildningarna helt finansieras av skolhuvudmännen.

Avsikten med förslagen om idrottsutbildningar med specialidrott i gymnasie- och gymnasiesärskolan är att de elever som går dessa ska få med sig en gymnasial utbildning samtidigt som de fortsätter sin elitidrottssatsning så att de står rustade för framtiden och kan gå vidare till högre studier eller arbete parallellt med eller efter sin idrottskarriär. Eleverna ska enligt förslaget kunna erbjudas en utbildning tillsammans med andra som också befinner sig på elitnivå inom sin åldersklass. Eleverna kan då utbyta erfarenheter och dela de utmaningar som en elitidrottssatsning som kombineras med en gymnasial utbildning för med sig. Avsikten är också att huvudmannen ska anpassa utbildningen för just dessa elever så att de får balans mellan studier, elitidrottssatsning och fritid.

Ungdomar som inte är elitidrottare inom sin ålderskategori men som ändå vill satsa på en idrott ska enligt förslaget även fortsatt ges möjlighet att utöva idrott vid gymnasiestudier. Därför föreslår Utbildningsdepartementet i promemorian att de kursplaner inom ämnet idrott och hälsa som möjliggör satsningar inom en idrott ska ses över av Statens skolverk så att de bättre kan anpassas till att enbart avse utveckling inom en vald idrott. Huvudmän som så önskar kan på detta sätt erbjuda en gymnasial utbildning som kombineras med en satsning på en viss idrott.

Möjligheten för de elever som vill få chansen att utöva idrott inom ramen för sin gymnasiala utbildning kommer alltså inte att minska och kvaliteten kan bli bättre för alla idrottande elever om de får en väl anpassad utbildning. Behoven hos både elever som är elitsatsande och övriga idrottssatsande elever kommer alltså att kunna tas om hand på ett bättre sätt än i dag. Goda samarbeten mellan t.ex. skolhuvudmän, specialidrottsförbund och lokala idrottsföreningar är naturligtvis välkomna även i framtiden.

Remisstiden för promemorian om idrottsutbildningar har nyligen gått ut och nästa viktiga steg i beredningsprocessen är att analysera remissinstansernas synpunkter.

Stockholm den 9 december 2020

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.