Kärnkraftverk i Belarus

Skriftlig fråga 2020/21:79 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-18
Överlämnad
2020-09-21
Anmäld
2020-09-22
Svarsdatum
2020-09-30
Sista svarsdatum
2020-09-30
Besvarad
2020-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Lukasjenko har aviserat att Belarus avser att öppna ett kärnkraftverk på gränsen till Litauen den 7 november. Beskedet har föranlett de sex länderna Estland, Grekland, Italien Lettland, Litauen och Polen att skicka ett gemensamt uttalande International Atomic Energy Agency (IAEA) och ta gemensam kontakt med Convention on Nuclear Safety (CNS). I uttalandet uppmanar de Belarus att samarbeta med CNS och dess partner utifrån ett säkerhetsperspektiv och under transparens. Vidare uppmanar de Belarus att tillhandahålla all information som efterfrågas och att besvara ställda frågor.

Kärnkraft är, om anläggningen är säker, en ren och säker energikälla förutsatt att gällande internationella säkerhetsregler uppfylls. Sverige brukar i många internationella frågor samarbeta med de baltiska länderna varför ett samarbete angående det planerade belarusiska kärnkraftverket i syfte att garantera säkerheten är relevant

Avståndet mellan Sverige och Belarus är mindre än 740 km varför frågan om det belarusiska kärnkraftverket också är av intresse för Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern och regeringen att snarast ansluta till de sex ländernas krav angående säkerhet vid det belarusiska kärnkraftverket, och om så inte är fallet vad är motivet för detta.

Svar på skriftlig fråga 2020/21:79 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:79 av Margareta Cederfelt (M)
Kärnkraftverk i Belarus

Margareta Cederfelt har frågat mig om jag och regeringen avser att snarast ansluta till Estland, Grekland, Italien, Lettland, Litauen och Polens krav angående säkerhet vid det belarusiska kärnkraftverket, och om så inte är fallet vad motivet är för detta.

Regeringen anser att uppfyllnad av internationella krav och åtaganden är avgörande för att garantera tillräcklig säkerhet vid alla kärnkraftsanläggningar runt om i världen. Sverige uppmanar alla kärnkraftsländer, inklusive Belarus, att vara öppna och tillmötesgående i denna process för att skapa förtroende hos sina grannländer och det internationella samfundet.

Svenska myndigheter har inte haft anledning att bedöma säkerhetsfrågor kring den belarusiska kärnkraftsanläggningen i Astravets. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har däremot inom ramen för sitt uppdrag att verka för stärkt kärn- och strålsäkerhet i Östeuropa. Tillsammans med de finska och norska strålsäkerhetsmyndigheterna finns det ett samarbete med den belarusiska tillsynsmyndigheten som inkluderar informationsdelning och beredskapsfrågor.

Regeringen anser inte att Kärnsäkerhetskonventionen (CNS) är det rätta forumet för att framföra krav av den typ som föreslås i det gemensamma uttalandet om kärnkraftverket i Astravets i Belarus. CNS granskningskonferens ska inte förväxlas med en politisk plattform där länder förväntas uttrycka politiska ställningstaganden. Det är ett tekniskt möte som syftar till öppet erfarenhetsutbyte. Regeringen avser därför inte att ansluta sig till uttalandet.

Stockholm den 30 september 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.