Bilden av Sverige i utlandet

Skriftlig fråga 2020/21:795 av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Sveriges hantering av covid-19 har sedan i början av mars väckt stort internationellt intresse. Det har förekommit många fördjupande reportage om Sverige och Sveriges strategi och vägval i internationella medier. Inte sällan har de varit mycket negativa för bilden av Sverige. Sverige har bland annat i ett reportage i The New York Times kallats för en pariastat.

Nu får den så kallade Sverigebilden sig ytterligare en rejäl törn när Der Spiegel, ett av Europas mest sålda och respekterade nyhetsmagasin, granskar hanteringen av äldre i Sverige under coronapandemin. Bland annat riktas skarpa anklagelser mot hur människor förvägrats vård som skulle räddat deras liv. Publiceringen har orsakat ett politiskt jordskred i Tyskland.

Markus Söder, Bayerns ministerpresident och av många tippad som Tysklands nästa förbundskansler, fördömde Sveriges hantering av de äldre under en presskonferens tillsammans med förbundskansler Angela Merkel, rapporterar Frankfurter Rundschau.

Inför pressen varnar Söder för begreppet flockimmunitet. Han menar att det kostar många liv. I Sverige betalade de äldre priset för detta, betonade han och förklarade: Det handlar om respekt och solidaritet mellan generationerna. Vi är en välfärdsstat, inte ett ego-land.

När Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, ombeds förklara Tysklands regler under lockdown tappar hon tråden helt när hon börjar jämföra med situationen i Sverige. Till slut avbryter sig själv med att säga att hon talat in sig själv i ett litet raseriutbrott och ber journalisten upprepa frågan, rapporterar Express.

Även den tyske socialdemokratiske hälso- och sjukvårdspolitikern Karl Lauterbach, tillika epidemiolog med professur på Harvard University, har riktat hård kritik mot Sveriges strategi. I den politiskt och vetenskapligt inriktade talkshowen Maischberger, ett program med mångmiljonpublik, förklarar han att Sverige offrar de äldre för att inte stänga kaféer.

I tidigare svar på mina frågor kring den mycket negativa bilden av Sverige utomlands, orsakad av regeringens och Folkhälsomyndighetens misslyckande i hanteringen av pandemin, har utrikesministern hänvisat till att det är för tidigt att avgöra hur den internationella rapporteringen kommer att påverka Sverigebilden på sikt. Vi vet av erfarenhet att den samlade bilden av Sverige i andra länder förändras långsamt över tid och baseras på ett bredare perspektiv än enbart medierapportering. Detta sade hon i juni månad på svar på min fråga 2019/20:1541. I senare svar på mina frågor 2019/20:1646 och 2019/20:1670 återkommer hon med samma formulering. Hon hävdar dessutom i sina svar att det är också viktigt att bemöta oriktiga berättelser om Sverige i utlandet.

Men det går inte längre att påstå att mycket negativa bilden av Sveriges hantering bygger på oriktiga berättelser. Nu har det dessutom gått så pass lång tid sedan pandemins utbrott att det heller inte längre går att säga att det är för tidigt att avgöra hur den internationella rapporteringen kommer att påverka Sverigebilden på sikt. Regeringens bristande hantering av krisen och undflyende inställning genom att hela tiden peka på expertmyndigheten och skylla agerandet på myndigheten har skapat och riskerar nu att cementera en negativ bild av vårt land.

Av denna anledning vill jag nu fråga utrikesminister Ann Linde:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att förändra omvärldens mycket negativa bild av Sverige?