Ett realistiskt sektorsmål
Skriftlig fråga 2020/21:797 av Magnus Jacobsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-30
- Överlämnad
- 2020-11-30
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Vi är alla medvetna om behovet av att ställa om infrastrukturen till mer miljövänliga transporter. Vi har också antagit ett väldigt högt mål där vi arbetar för att koldioxidutsläppen inom transportsektorn ska minska med 70 procent fram till 2030. I våra grannländer har man lagt målet vid 50 procent till 2030, och EU har ett övergripande mål om att koldioxidutsläppen ska minska med 55 procent fram till 2030.
Nu är det tio år kvar fram till dess att vårt mål avseende 70 procents minskning inom transportsektorn ska vara genomfört. Allt fler debattörer börjar peka på att detta är ett orealistiskt mål som bygger mer på politisk vilja än på politisk realism i form av faktiska beslut.
I Trafikverkets senaste inriktningsrapport pekar man på bristerna i beslut samt att denna brist kan resultera i helt orealistiska åtgärder, till exempel ett bränslepris vid pump på 50 kronor per liter.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka konkreta åtgärder tänker ministern vidta för att realisera sektorsmålet om att koldioxidutsläppen från våra transporter till 2030 ska minska med 70 procent?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:797 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:797 av Magnus Jacobsson (KD)
Ett realistiskt sektorsmål
Magnus Jacobsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att realisera sektorsmålet om att koldioxidutsläppen från våra transporter till 2030 ska minska med 70 procent.
Klimatmålet för inrikes transporter, exkl. flyg, innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. 2045 behöver utsläppen från transporter i princip vara noll. Kraftfulla åtgärder behövs för att klara detta.
Regeringen satsar stort på transportsektorns omställning till fossilfrihet och arbetet bygger på olika delar. En övergång till hållbara förnybara drivmedel elektrifiering samt transporteffektivitet.
Vad gäller hållbara förnybara drivmedel är reduktionsplikten en nyckel. Regeringen avser att fatta beslut om successivt ökade kvotnivåer i reduktionsplikten fram till 2030.
En ytterligare viktig del som jag som infrastrukturminister har stort ansvar för är elektrifieringen av transportsektorn. För detta föreslår regeringen över 1 miljard kronor till regionala elektrifieringspiloter för tyngre fordon i budgetpropositionen för 2021. Under hösten har regeringen dessutom presenterat en rad initiativ för att öka tempot i elektrifieringen av transportsektorn, bland annat ett uppdrag till Trafikverket om att planera för minskade utsläpp genom elvägar, en analys av laddinfrastruktur längs större vägar och inrättandet av en elektrifieringskommission.
BilSweden och Fossilfritt Sverige meddelade i sin färdplan så sent som för någon månad sedan att upp till 50 procent av nybilsförsäljningen av tunga lastbilar, redan år 2030 skulle kunna vara elektrifierade. Sedan tidigare har de meddelat att branschen kommer att arbeta för att 80 procent av nybilsförsäljningen av lätta fordon kan vara laddbara bilar 2030.
För att nå målen anser regeringen även att överflyttningen av transporter från väg till järnväg och sjöfart behöver öka. Vidare är transporteffektivitet viktigt för att kunna nå målen, bland annat att minska onödiga transporter. Dessa saker lyfts bland annat i den nationella godstransportstrategin.
Vill vi nå de globala och nationella klimatmålen behöver transportsektorn ställa om i närtid och det är det som regeringen, liksom många andra aktörer i samhället arbetar för.
Stockholm den 9 december 2020
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.