Avgift på icke återvunna plastförpackningar
Skriftlig fråga 2020/21:8 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-08
- Överlämnad
- 2020-09-09
- Anmäld
- 2020-09-10
- Svarsdatum
- 2020-09-16
- Sista svarsdatum
- 2020-09-16
- Besvarad
- 2020-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Under sommaren lade kommissionen fram ett förslag till överenskommelse om EU:s kommande långtidsbudget. Som del i förhandlingarna ligger förslag på att medlemsstaternas avgift framdeles även ska innehålla en konstruktion där de får betala en straffavgift på plastförpackningar som inte återvinns. Enligt uppgift beräknas straffavgiften uppgå till drygt 8 000 kronor per ton, och nyordningen ska träda i kraft vid årsskiftet. Än så länge finns det inga besked kring hur mängden icke återvunna plastförpackningar ska beräknas och inte heller vem som faktiskt ska betala avgiften, som alltså är tänkt att ingå i ländernas medlemsavgift.
Ponera att EU-parlamentet kommer att besluta i enlighet med förslaget. Det kan ju inträffa, och planeringen måste utgå ifrån det scenariot. Hur kommer i så fall Sverige att driva frågor om detta? Jag tänker till exempel på det snara införandet och metoder för att alla medlemsstater ska beräkna mängden plastförpackningar på samma sätt.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att i händelse av att det införs en konstruktion på medlemsavgiften till EU som inkluderar en avgift på icke återvunna plastförpackningar, säkerställa att alla medlemsstater beräknar mängden av dessa på samma sätt samt säkra upp att Sverige kan realisera ett införande till den 1 januari 2021?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:8 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2020/
03620
/BAEU
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:8 av Betty Malmberg (M) Avgift på icke återvunna plastförpackningar
Betty Malmberg har frågat miljö- och klimatminister Isabella Lövin vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att säkerställa att alla EU:s medlemsstater beräknar mängden av återvunna plastförpackningar på samma sätt samt säkra upp att Sverige kan realisera ett införande av en ytterligare beräkningsgrund för EU-avgiften baserad på icke materialåtervunna plastförpackningar till den 1 januari 2021.
Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.
EU:s inkomster finansieras till övervägande del genom medlemsstaternas EU-avgift, som i Sverige finansieras genom utgiftsområde 27 på statsbudgeten. Summan av dessa avgifter utgör det som kallas EU:s egna medel. Vid europeiska rådets möte den 17-21 juli i år kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att de tre befintliga beräkningsgrunderna för EU:s egna medel (momsintäkter, tullintäkter och bruttonationalinkomst) från och med 2021 ska utvidgas med en fjärde beräkningsgrund som utgörs av ”inkomster från ett nationellt bidrag, beräknat utifrån vikten av icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall med en uttagssats på 0,80 euro per kilogram, med en mekanism för att undvika en alltför stor regressiv effekt på de nationella bidragen”.
Slutsatserna från europeiska rådet är en överenskommelse mellan EU:s 27 stats- och regeringschefer. Som sådan är den förpliktande, men europeiska rådet fyller inte en lagstiftande funktion. För att omsätta rådets slutsatser i praktiken krävs att ett flertal rättsakter tas fram, varav den viktigaste i detta sammanhang är EU:s beslut om egna medel. I dessa rättsakter utarbetas den konkreta utformningen av systemet för egna medel, inklusive de definitioner och mätetal som ska tillämpas för att säkerställa att EU:s medlemsstater använder samstämmiga mätmetoder och rapporterar in data på samma sätt. Regeringen verkar i dessa förhandlingar för att de relevanta rättsakterna ska få en utformning som är så korrekt och ändamålsenlig som möjligt. Regeringens självklara målsättning är att systemet för egna medel ska fungera utan anmärkning redan från dag ett. Men vi arbetar också för att systemet ska utvärderas efterhand för att säkerställa att eventuella fel också rättas skyndsamt.
Regeringens övergripande mål för förhandlingarna om EU:s långtidsbudget har varit att säkerställa att den svenska EU-avgiften hålls på en stabil nivå över tid, att den totala budgetvolymen hålls nere, att rättsstatsprincipen värnas samt att EU i större utsträckning ska göra investeringar i Europas gröna och digitala omställning. Dessa målsättningar har varit väl förankrade i riksdagen och statsministern har också förankrat utfallet av förhandlingarna vid europeiska rådet i EU-nämnden.
Jag kan konstatera att utfallet av förhandlingarna, som alla kompromisser, innehåller både givande och tagande. Men jag gläds också åt att Sverige tack vare regeringens arbete fått ett förhållandevis stort genomslag för de kärnfrågor som tydligt prioriterats av riksdagen. Rabatten på EU-avgiften är den största rabatt vi haft sedan vi gick med i EU. Minst 30% av EU:s budget ska vikas åt grön och digital omställning. Och rättsstatsprincipen omnämns av europeiska rådet som ett centralt värde i den fortsatta hanteringen av EU:s budget, trots hårt motstånd från vissa medlemsstater som ville stryka formuleringen helt och hållet.
Stockholm den 16 september 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.