Personalförsörjning på vård- och omsorgsboenden
Skriftlig fråga 2020/21:859 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-03
- Överlämnad
- 2020-12-04
- Anmäld
- 2020-12-07
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Redan i mitten av juni 2019 ställde jag frågor till statsrådet i en interpellationsdebatt om Sveriges vaccinationsstrategier och beredskap för potentiella smittor. Statsrådet uttryckte att Sveriges beredskap var god och att det inte fanns något att anmärka på. Det visade sig dock vara fullständigt fel med tanke på de brister som Sverige visat sig ha under covid-19-pandemin, där flera tusen människor dött till följd av smittan. Och dessutom fortsätter att dö och smittas på grund av den snabba smittspridning som regeringen ytterst har ansvar för. Man vidtog inte tillräckliga åtgärder utan släppte snarare på restriktionerna i en tid då smittspridningsläget var som värst.
I en artikel i DN den 1 december hävdar statsministern att landets regioner bär ansvaret för att gamla människor på äldreboenden inte har fått den vård de har rätt till under pågående pandemi och att det inte råder någon tvekan om att så är fallet.
I den svåra tid vi befinner oss i behöver Sverige en stark ledning som är tydlig, ansvarsfull och handlingskraftig. Då är det inte klädsamt att regeringen skyller ifrån sig och letar efter syndabockar som exempelvis läkare, läkarbolag och annan vård- och omsorgspersonal som, dygnet runt sedan pandemin bröt ut kämpat för att rädda liv.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern verka för att säkerställa att vård- och omsorgspersonal ute i landets kommuner stannar kvar i sina yrken efter alla påfrestningar som pandemin medfört?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:859 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:859 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Personalförsörjning på vård- och omsorgsboenden
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att säkerställa att vård- och omsorgspersonal ute i landets kommuner stannar kvar i sina yrken efter alla påfrestningar som pandemin medfört.
Som jag informerade frågeställaren om i ett tidigare frågesvar är ansvarsprincipen en av tre bärande principer för det svenska krishanteringssystemet. Det innebär att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har det vid en kris. Kommuner och regioner är skyldiga att ha en plan för hur en extraordinär händelse ska hanteras. Detta inbegriper även kompetensförsörjningen. Regeringen ser dock ett behov av att stödja kommunerna när det gäller att skapa goda förutsättningar för personalen att vilja och orka arbeta inom äldreomsorgen under och efter de pressade omständigheterna som pandemin innebär. Regeringen har genom olika satsningar under 2020 bidragit till att ekonomiskt stärka kommuner och regioner och har inför 2021 föreslagit ytterligare miljardsatsningar för att stärka äldreomsorgen.
Staten har tagit på sig ansvaret för kommuners och regioners extraordinära kostnader inom hälso- och sjukvården samt omsorgen med anledning av virusutbrottet med totalt 20 miljarder kronor. Regeringen har också under 2020 ökat de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 26 miljarder kronor. Vidare görs ytterligare höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner 2021 med 10 miljarder kronor, utöver den permanenta höjningen med 12,5 miljarder kronor som aviserats sedan tidigare.
Regeringen har föreslagit i såväl höständringsbudgeten som i budgetpropositionen för 2021 flera satsningar för att stärka förutsättningarna för att personal ska vilja stanna kvar i yrket. Det handlar dels om att personal inom äldreomsorgen ska kunna erbjudas krisstöd, samtalsstöd och traumastöd, dels om en återhämtningsbonus som ska ge huvudmännen förutsättningar att förbättra arbetssituationen för de anställda. Återhämtningsbonusen föreslås för omsorgen att omfatta 195 miljoner kronor under 2021 för att sedan permanent omfatta 650 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att Sveriges kommuner får ett permanent tillskott med 4 miljarder kronor årligen för att stärka äldreomsorgen.
Genom att stärka sin kompetens ökar förmågan att hantera komplexa arbetssituationer. Äldreomsorgslyftet föreslås tillföras ca 3,4 miljarder kronor under 2021 för att ge personal möjlighet till kompetensutveckling. Ett syfte med satsningen är också att öka förutsättningarna för att personal ska vilja stanna kvar i yrket. Målgruppen vidgas till att även omfatta första linjens chefer och med ökad kompetens i ledningsfunktioner kan stöd till medarbetare också stärka förutsättningarna för en god arbetsmiljö.
Stockholm den 16 december 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.