Till innehåll på sidan

Äldres möjligheter till friluftsliv som friskvård

Skriftlig fråga 2020/21:881 av Cassandra Sundin (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-04
Överlämnad
2020-12-07
Anmäld
2020-12-08
Svarsdatum
2020-12-16
Sista svarsdatum
2020-12-16
Besvarad
2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Friluftslivet spelar en viktig roll i arbetet för en bättre folkhälsa. Forskning visar att särskilt äldres hälsa påverkas positivt av kontakt med naturen i olika former.

Smittspridningen av covid-19 har medfört många restriktioner, vilket är nödvändigt i denna akuta samhällssituation. Restriktionerna har medfört att många människor isolerats under lång tid, vilket ökar risken för psykisk ohälsa. De som tillhör en riskgrupp är särskilt utsatta, till exempel äldre. Efter pandemin kommer särskilda insatser att behövas för att komma till rätta med problematiken rörande psykisk ohälsa. Friluftslivet kan komma att spela en ännu viktigare roll i detta.

Friluftsorganisationerna är i nuläget hårt belastade, både ekonomiskt och på andra sätt kopplade till pandemin. Regeringen bör därför ta fram förslag på hur äldres möjligheter till friluftsliv som friskvård kan säkerställas efter pandemin. 

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra för att äldres möjligheter till friluftsliv som friskvård ska kunna säkerställas efter pandemin?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:881 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på fråga 2020/21:881 av Cassandra Sundin (SD)
Äldres möjligheter till friluftsliv som friskvård

Cassandra Sundin har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att äldres möjligheter till friluftsliv som friskvård ska kunna säkerställas efter pandemin.

Folkhälsomyndighetens mål med arbetet på friluftslivsområdet är att öka de samhälleliga förutsättningarna för människor att på lika villkor vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Det gör de bland annat genom att uppmärksamma hur natur- och kulturlandskapet kan vara en möjlig arena för fysisk aktivitet, avkoppling, rekreation och återhämtning. Enligt friluftslivspolitikens målbeskrivning innebär arbetet för Folkhälsomyndigheten att skapa goda förutsättningar för människor att vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet (SFS 2013:1020, Regeringens skrivelse 2012/13:51). Myndigheten har valt att bredda perspektivet genom att även belysa andra aspekter av friluftslivets betydelse för folkhälsan. Fysisk aktivet är ett viktigt område, men det finns ett behov av att även belysa möjligheten till avkoppling, rekreation och återhämtning.

Regeringen har beslutat att utse en kommitté som ska lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet (Främjande av ökad fysisk aktivitet Dir. 2020:40). Kommittén ska genom utåtriktat arbete bland annat öka den allmänna kunskapen om de positiva effekterna som fysisk aktivitet bidrar till. Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren särskilt beakta sårbara grupper som barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

I budgetpropositionen för 2016 höjde regeringen bidraget till friluftsorganisationer med 20 miljoner kronor, från drygt 27 miljoner kronor till drygt 47 miljoner kronor. Syftet med bidraget är att stödja att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövande av friluftsliv med allemansrätten som grund samt att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön.

Stockholm den 16 december 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.