Statlig vägledning inom barnrätten
Skriftlig fråga 2020/21:883 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-04
- Överlämnad
- 2020-12-07
- Anmäld
- 2020-12-08
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det framgår av rapportering från Bris nyligen att fyra av tio kommuner saknar en barnrättsstrategi. En sådan strategi är avsedd att fungera som upprätthållare av barns rättigheter. Flera kommuner uppger att ambitionen finns men att statlig vägledning saknas.
Familjerätten gäller familj, föräldrar och barn. Barnrätten väger tungt, och den är nu även i stort fokus, detta bland annat genom den nyligen presenterade utredningen som undersökt barnkonventionens överrensstämmelse med svensk rätt, mot bakgrund av regeringens inkorporering av konventionen i svensk lag. Aktuell utredning visar att det brister i praktisk tillämpning och att metodstöd eftersöks hos myndigheterna.
Den 1 december hölls en konferens, Tillsammans för barnens bästa, vilken arrangerades av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF. På konferensen framgick att det varierar stort mellan landets olika kommuner hur man arbetar med barnrätten i Sverige och vilka resurser och stöd som finns på olika platser. Detta innebär ojämlikhet – alla barn i Sverige får inte samma rätt.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Anser ministern att det finns behov av statlig vägledning för hur barnrätten ska praktiseras?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:883 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:883 av Mikael Eskilandersson (SD)
Statlig vägledning inom barnrätten
Mikael Eskilandersson har frågat socialminister Lena Hallengren om det finns behov av statlig vägledning för hur barnrätten ska praktiseras. Frågan har överlämnats till mig.
Den 1 januari 2020 trädde lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i kraft. Genom att barnkonventionen givits ställning som lag, har det förtydligats att domstolar och rättstillämpare på alla nivåer, i myndigheter, kommuner och regioner, ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.
Enligt artikel 42 i barnkonventionen åtar sig konventionsstaterna att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra barnkonventionens bestämmelser allmänt kända. Vikten av insatser för att stärka kunskapen om barnkonventionen betonas i den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Här konstateras bl.a. att kunskap om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en
grundförutsättning för att leva upp till åtagandena enligt barnkonventionen. Beslutsfattare och de yrkesgrupper vars arbete rör barn behöver ha kunskap om vilka rättigheter barn har, om hur rättigheterna kommer till uttryck i svensk lagstiftning och om hur dessa på bästa sätt kan omsättas i deras respektive verksamheter.
Barnombudsmannen, vars uppdrag är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån barnkonventionen, bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i statliga myndigheter, kommuner och regioner. Ombudsmannen ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.
Barnombudsmannen ska också enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Sedan 2017 pågår ett kunskapslyft för barnets rättigheter. Barnombudsmannen har haft i uppdrag att stödja statliga myndigheter, kommuner och regioner i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter. Totalt har 17 statliga myndigheter haft uppdrag av regeringen inom ramen för satsningen om ett kunskapslyft under perioden 2017-2020.
År 2019 fick Länsstyrelsen i Dalarnas län i uppdrag av regeringen att, i samverkan med Barnombudsmannen, samordna och utveckla länsstyrelsernas tillämpning av barnets rättigheter samt stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner och regioner. Syftet med uppdraget är att, i högre utsträckning än i dag, bidra till att tillämpningen av barnets rättigheter säkerställs i praktiken på lokal och regional nivå.
När barnkonventionen inkorporerades i svensk rätt fanns det behov av ökad kunskap om konventionen för att säkerställa att barnets rättigheter tas tillvara i rättstillämpningen. I november 2019 publicerades en vägledning som kan användas vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Regeringen har gett Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om vägledningen och att sprida den till statliga myndigheter, kommuner och regioner.
Resultatet och erfarenheterna av kunskapslyftet för barnets rättigheter visar på att det i statliga myndigheter, kommuner och regioner finns ett fortsatt behov av kunskap och stärkt kompetens om barnets rättigheter och barnkonventionen. Att sådan kunskap förmedlas är därför centralt för det fortsatta implementeringsarbetet. Arbetet inom kunskapslyftet kommer att utvecklas och fördjupas inriktat på åtgärder och särskilda angelägna rättigheter för att förverkliga barns rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och handfast kunskap om tolkning och tillämpning av barnkonventionen som lag.
Stockholm den 16 december 2020
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.