Tribunal för att lagföra personer med koppling till terrorgruppen IS
Skriftlig fråga 2020/21:896 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-07
- Överlämnad
- 2020-12-08
- Anmäld
- 2020-12-09
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Måndagen den 3 juni 2019 bjöd inrikesminister Mikael Damberg in till en internationell sammankomst i Stockholm. Då deltog tjänstemän från bland annat Sverige, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna i ett expertmöte för att diskutera möjligheten att inrätta en tribunal eller annan rättslig mekanism för att lagföra personer som har stridit för terrorgruppen IS på plats i Syrien och Irak.
Särskilt viktig är en sådan lösning för ett land som Sverige, som har få lagar som gör det möjligt att döma och straffa personer för stöd eller delaktighet i de avskyvärdheter som IS utfört och som skett i det så kallade kalifatet. Ungefär 18 månader senare borde det ju gå att presentera de slutsatser och förberedelser som vidtagits från statsrådet Mikael Dambergs sida med hjälp av de experter som han tidigare samlat i Stockholm.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Kan statsrådet redovisa hur långt planerna kommit på en tribunal eller annan rättslig mekanism för att lagföra personer som varit kopplade till terrorgruppen IS i enlighet med det initiativ som togs för ett expertmöte i Stockholm juni 2019?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:896 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:896 av Hans Wallmark (M) Tribunal för att lagföra personer med koppling till terrorgruppen IS
Hans Wallmark har frågat mig om jag kan redovisa hur långt planerna har kommit på en tribunal eller annan rättslig mekanism för att lagföra personer som varit kopplade till terrorgruppen IS i enlighet med det initiativ som togs för ett expertmöte i Stockholm i juni 2019.
Det är sedan länge en prioriterad fråga för regeringen att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott som har begåtts inom ramen för de väpnade konflikterna i Syrien och Irak. Denna lagföring bör i första hand ske i regionen, där brottsoffer, vittnen och annan bevisning finns.
Som Hans Wallmark nämner bjöd regeringen i juni 2019 in ett flertal relevanta aktörer till ett expertmöte för att diskutera frågor kopplade till ansvarsutkrävande för brott begångna i konflikterna i Syrien och Irak. Regeringen arbetar alltjämt löpande med likasinnade länder och andra partners för att se över olika alternativ för ansvarsutkrävande. Frågan är t.ex. ständigt aktuell i diskussionerna inom den Globala koalitionen för att bekämpa Daesh, där Sverige ingår. Det här är dock en mycket komplex fråga som inkluderar många svåra överväganden, t.ex. rörande hur rättssäkerheten i sådana lagföringsprocesser ska kunna garanteras.
Ett intressant initiativ som jag vill lyfta är den avsiktsförklaring som den lokala administrationen i nordöstra Syrien lämnade i början av året om att titta på möjligheterna att lagföra vissa av de kvinnor som befinner sig i lägren i regionen och som misstänkts gjort sig skyldiga till delaktighet i IS brott. Det är en ambition som regeringen har full förståelse för. Det bestialiska våld som terrororganisationen utfört har traumatiserat hela samhällen och tiotusentals människor i nordöstra Syrien har dött eller skadats i kampen mot IS. Alla brottsoffer förtjänar rättvisa och den lokala administrationen har flera gånger under året understrukit att de vill att detta arbete görs lokalt. Det här förslaget kommer dock även med många svåra utmaningar och vi har än så länge inte sett några detaljer för hur den lokala administrationen tänker sig att dessa rättsprocesser ska gå till. Den pågående pandemin har också försenat deras arbete. Sverige är ett av många länder som följer arbetet med intresse.
Samtidigt som vi arbetar med frågan om lagföring på plats i regionen har regeringen genomfört omfattande ekonomiska satsningar på det svenska rättsväsendet, särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Satsningarna har skett i syfte att stärka brottsbekämpningen generellt, inklusive att förbättra förmågan att möta hotet från våldsbejakande extremism och terrorism. Om personer med kopplingar till IS lyckas ta sig tillbaka till Sverige är våra brottsbekämpande myndigheter alltså redo att agera. Kommuner och yrkesverksamma på lokal nivå kan också få stöd från Center mot våldsbejakande extremism. Svenska domstolar har också långtgående befogenheter att döma för brott kopplade till terrorism eller krigsförbrytelser och liknande brott, oavsett om brottet har begåtts i Sverige eller utomlands. På senare år har också ändringar gjorts i den straffrättsliga terrorismlagstiftningen, och regeringen bereder nu förslag från den utredning som har sett över hela den lagstiftningen. En översyn av regeringsformen pågår också för att kunna möjliggöra en heltäckande kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer.
Som jag inledde med att konstatera är regeringens uppfattning att lagföringen i första hand ska ske i regionen, även om den frågan inkluderar flera svåra överväganden och utmaningar. Dessa utmaningar kommer dock inte att stå i vägen för regeringens ansträngningar för att få till stånd ansvarsutkrävande för de fruktansvärda brott som har begåtts i Syrien och Irak.
Stockholm den 16 december 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.