Bristande kunskaper i matematik
Skriftlig fråga 2020/21:941 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-10
- Anmäld
- 2020-12-11
- Svarsdatum
- 2020-12-28
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
- Besvarad
- 2020-12-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
En ny internationell undersökning visar tydligt att Sveriges elever har bristande kunskaper i matematik. Ofta är det just bristerna i matematikkunskaper och andra förkunskaper som sedan bidrar till att många hoppar av högre utbildningar.
Att kunna räkna och beräkna logiska förutsättningar med hjälp av goda matematikkunskaper är viktigt för att klara såväl utbildningar som livet i övrigt.
Att Sverige ligger under genomsnittet i EU i matematikkunskaper är långt ifrån acceptabelt.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Vad har ministern gjort eller avser att göra för att vända denna negativa utveckling och se till att våra elever får tillräckliga kunskaper i matematik?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:941 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:941 av Sten Bergheden (M) Bristande kunskaper i matematik
Sten Bergheden har frågat mig vad jag har gjort eller avser att göra för att vända denna negativa utveckling och se till att våra elever får tillräckliga kunskaper i matematik.
Vi ser nu i alla internationella mätningar att den negativa trenden med sjunkande resultat definitivt är bruten. De förbättringar av svenska elevers kunskaper som skett de senaste åren, bl.a. i matematik, håller i sig. Vi ser dessutom att fler elever når kunskapskraven och går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det är tack vare ett hårt arbete från lärare och elever och en rad viktiga satsningar som regeringen gjort på skolan de senaste åren.
Det handlar t.ex. om fler anställda, mer statliga resurser och satsningar på lärarna för att förbättra undervisningen, som t.ex. den stora fortbildningssatsningen Matematiklyftet för lärare i alla skolformer. Men vi har en bit kvar till när svensk skola var som bäst. Därför behövs fortsatta satsningar på skolan.
Grundläggande kunskaper i matematik är i många fall nödvändiga för att klara högre utbildningar. De är också avgörande för en god kompetensförsörjning. För att stärka matematikkunskaperna har regeringen beslutat om mer undervisningstid i matematik i grundskolan, en utökning med 105 timmar per år från höstterminen 2019. Sedan den 1 juli 2019 gäller även bestämmelserna i skollagen (2010:800) om en Läsa-skriva-räkna-garanti i förskoleklassen och lågstadiet. Garantin ska säkerställa att alla elever som behöver stödinsatser tidigt får det i svenska, svenska som andraspråk och matematik.
Men ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver vi bryta ojämlikheten i skolan. TIMSS 2019 visar, precis som den senaste PISA-undersökningen, att Sverige har fortsatta problem med en allt för ojämlik skola. Det är alarmerande. Inget land har, mig veterligen, uthålligt kunnat höja sina kunskapsresultat om man inte samtidigt förbättrat likvärdigheten. Alla elever måste lära sig mer, både elever som har lätt för sig och de som har det svårare. Bara så kan Sverige hålla ihop och på sikt klara den internationella konkurrensen.
Regeringen har gjort en hel del genom mer resurser och riktat stöd till de skolor med tuffast förutsättningar. Ett exempel är det stora bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, som nu byggs ut till 6,2 miljarder kronor och där mest resurser går till de skolor som bäst behöver det. Men vi behöver också komma åt grundorsakerna till skolsegregationen. Därför hoppas jag att de välutredda förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) som nu aktivt diskuteras för att göra skolvalet mer rättvist och öka likvärdigheten, tas på allvar av samtliga partier i Sveriges riksdag.
Vi kan inte längre ha ett skolsystem som av forskning och profession har dömts ut för att öka skillnaderna mellan elever. Sverige förtjänar modiga politiker som gör fortsatta satsningar på skolan och enas om reformer som bryter skolsegregationen.
Stockholm den 21 december 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.