Finansiering av Sjöfartsverket
Skriftlig fråga 2020/21:968 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-11
- Anmäld
- 2020-12-14
- Svarsdatum
- 2020-12-28
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
- Besvarad
- 2020-12-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Coronapandemin har liksom flera andra näringar drabbat sjöfarten mycket hårt. Många företag inom sjöfarten är ekonomiskt hårt pressade när delar av deras verksamhet mer eller mindre försvunnit. Under dessa rådande omständigheter där delar av sjöfarten har tvingats till varsel, uppsägningar och upplagda fartyg föreslår Sjöfartsverket en höjning av farleds- och lotsavgifterna.
I förlängningen landar dessa höjda avgifter som kostnader för industrin och besöksnäringen. En besöksindustri som redan är pressad intill bristningsgränsen. Alternativen till avgiftshöjningar är i detta läge höjda anslag till och effektiviseringar inom Sjöfartsverket. Höjningarna kan synas vara kontraproduktiva och motverka de nationella målen om konkurrenskraft samtidigt som de begränsar konkurrensytan mellan väg och sjöfart. Det finns även en utbredd kritik mot hur helheten i avgiftssystemet är utformat, vilket missgynnar de rederier som satsat stort på miljö- och klimatförbättrande åtgärder.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser regeringen att ändra systemet för finansiering av Sjöfartsverket så att det inte drabbar sjöfarten som sådan, dess företag och i sin tur dess kunder?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:968 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:968 av Hans Rothenberg (M)
Finansiering av Sjöfartsverket
Hans Rothenberg har frågat mig om regeringen avser att ändra systemet för finansiering av Sjöfartsverket.
Det är sjöfarten som genom farleds- och lotsavgifter finansierar stora delar av Sjöfartsverkets verksamhet och så har det alltid varit. Det är också Sjöfartsverket som utformar sina avgifter, och bestämmer om och när de ska höjas. Regeringen har i regleringsbrevet enbart bestämt att farledsavgifterna inte ska öka mer än konsumentprisindex.
Jag är medveten om att sjöfarten drabbats negativt i den pågående pandemin, främst den passagerarbundna, vilket även fått negativa konsekvenser för Sjöfartsverkets ekonomi. För att möta denna negativa påverkan på myndighetens ekonomi föreslog regeringen ett kapitaltillskott på 300 miljoner kronor till Sjöfartsverket som riksdagen beslutade om i juni. En åtgärd som både förbättrar förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhet samt dess finansiering.
Därtill har regeringen, förutom alla generella insatser mot näringslivet, såsom stöd till korttidspermittering och utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader m.m. också tillfälligt anpassat sjöfartsstödet för att stödja sjöfarten och även utökat Exportkreditnämndens (EKN) tak för kreditgarantier till totalt 500 miljarder kronor.
Låt mig samtidigt konstatera att det är den nuvarande regeringen som skapar långsiktiga förutsättningar för sjöfarten i Sverige genom att tredubbla investeringarna i farleder, till att dubbla forskningsinsatserna för just sjöfarten inom Trafikverkets forskningsportfölj och till att dessutom genom tonnageskatten ökat inflaggningen till det svenska fartygsregistret. Vi har också en nationell samordnare för inrikes och kustnära sjöfart som senast i slutet av november fick ett utökat uppdrag för att ytterligare främja dels överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart dels sjöfartens omställning till fossilfrihet.
Stockholm den 21 december 2020
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.