EU och yttrandefriheten
Skriftlig fråga 2021/22:1005 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-03
- Överlämnad
- 2022-02-04
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-02-16
- Besvarad
- 2022-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
EU är på väg att besluta om ett förslag som ska kontrollera innehållet på internet. Förslaget kallas DSA (digital services act), och det innehåller bland annat bestraffningar för de plattformar och webbsidor som bryter mot omfattande regler om vilket innehåll som får visas på internet.
Europaparlamentet har antagit förslaget, och en skrivning av förslaget har redan godkänts av de ansvariga ministrarna inom EU:s medlemsländer. Nu inleds kompromissförhandlingar för att få fram en slutgiltig lag, vilket kan ske redan i vår.
I DSA ingår skärpta krav på att plattformar agerar mot illegalt innehåll och även hantering av illegala varor. Digitala samordnare i medlemsländerna får en övervakande roll för att se till att plattformarna agerar.
Även om grundtanken bakom förslaget må vara bra höjs nu ett varningens finger för att detta kan få stor påverkan på vad man får säga och publicera på nätet och att detta riskerar att slå mot yttrandefriheten.
Det är absolut en risk som jag ser det att det här kommer bli ett problem, att det kommer bli en yttrandefrihetsfråga, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen till Sveriges Radio.
Med anledning av detta vill jag fråga kulturminister Jeanette Gustafsdotter:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att den nya EU-lagen inte ska inskränka yttrandefriheten, som är en av våra grundlagar, och hur ser dessa åtgärder i så fall ut?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1005 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:1005 av Björn Söder (SD)
EU och yttrandefriheten
Björn Söder har frågat kulturministern om hon avser att vidta några åtgärder för att den nya EU-lagen inte ska inskränka yttrandefriheten, som är en av våra grundlagar, och hur dessa åtgärder i så fall ser ut.
Ansvaret i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
De senaste årtiondenas digitala utveckling har inneburit att stora digitala internetplattformar med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet. Detta är en i grunden positiv utveckling och ger nya förutsättningar för den fria åsiktsbildningen, men utvecklingen har också medfört utmaningar bland annat när det gäller spridningen av olagligt material på internet. Regeringen har därför välkomnat att förslaget till Digital Services Act (DSA) ställer upp harmoniserade regler för förmedlingstjänsterna, och anser att de bör ta ett större ansvar för hanteringen av uppenbart olagligt innehåll. Samtidigt behöver regelverket vara balanserat och säkerställa respekten för mänskliga rättigheter, inklusive yttrande- och informationsfriheten.
Som ett led i att uppnå ett balanserat regelverk har regeringen bedrivit ett aktivt förhandlingsarbete för att åtgärder som vidtas av förmedlingstjänster efter anmälan ska omfatta enbart uppenbart olagligt innehåll och att förordningen förblir en förfarandereglering som inte innehåller materiella skyldigheter att ta bort innehåll.
Regeringens ansträngningar har bland annat resulterat i att det i de förslag som utgör grund för rådets pågående förhandlingar med Europaparlamentet tydligt anger att anmälningar som förmedlingstjänster hanterar enligt förordningen ska vara sådana att det, utan någon ingående juridisk analys, är klart att innehållet är olagligt och att det eventuella beslutet att ta bort eller förhindra åtkomst till innehållet är förenligt med yttrande- och informationsfriheten. Därigenom minimeras risken för överborttagning. Regeringen kommer även fortsättningsvis att bevaka att DSA blir en verkningsfull förordning som leder till tydligare regler för förmedlingstjänster samtidigt som yttrandefriheten inte äventyras.
Stockholm den 16 februari 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.