Stöd till EU-länder för att upprätthålla yttre gränskontroll

Skriftlig fråga 2021/22:132 av Björn Söder (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Efter att EU infört sanktioner mot Belarus har den belarusiske presidenten och diktatorn Aleksandr Lukasjenko hämnats med att försöka skapa en migrantvåg mot EU. Situationen längs EU:s yttre gränser mot Belarus är påfrestande för de länder som gränsar till landet. Litauen har därför tagit initiativ till ett brev, som främst länder i Östeuropa men även Danmark undertecknat. I brevet skriver man att man vill se över EU:s Schengenregler vad gäller gränskontroll, och man vill kunna agera snabbare för att stoppa illegala gränspassager.

De som kommer via Belarus är inga flyktingar utan har fått visum till Belarus. Det är också något Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson påpekar. Därför finns det ingen anledning för EU-länder att pröva någon asylrätt.

De länder som undertecknat brevet vill också att EU bekostar byggandet av gränshinder. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson säger till Sveriges Radio den 8 oktober att han är skeptisk till detta och refererar till migrationskrisen 2015, när Sverige uppförde gränskontroller och införde id-kontroller och tog denna kostnad själv. Jämförelsen är dock irrelevant då Sverige inte har någon landgräns till ett icke-EU-land som arrangerar migrationsvågor mot Sverige, likt Belarus gör mot Litauen och Polen. 

I en tidigare fråga (2020/21:3493) undrade jag om regeringen avsåg att stödja Litauen och Polen i syfte att hålla gränserna mot migrantvågen.

Statsrådet Mikael Damberg svarade att ett agerande mot enskilda EU-medlemsstater utgör samtidigt ett agerande mot unionen som helhet. Det bemöts därför också bäst genom solidariska och samordnade åtgärder. Alltsedan den aktuella situationen uppstod har EU diskuterat gemensamma åtgärder på en rad olika politikområden. Han skrev vidare att han den 18 augusti deltog i ett möte med EU:s inrikesministrar, kommissionären Ylva Johansson och den höge representanten för utrikes frågor och säkerhet, Josep Borrell, för att diskutera situationen vid EU:s gräns mot Belarus och unionens stöd till de berörda medlemsstaterna.

Vi var, och är fortfarande, överens om att stödja dessa på olika sätt, till exempel genom EU:s civilskyddsmekanism och via EU-myndigheter som den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex, det europeiska stödkontoret för asylfrågor Easo och den europeiska polisbyrån Europol. Kommissionen har intensifierat sin dialog med relevanta ursprungs- och transitländer, skrev han.

Det är inte rimligt att länder, som agerar för att skydda EU:s övriga länder i en sådan extrem situation som uppstått, ska behöva stå ensamma om kostnaden för skyddet. Därför borde EU, i enlighet med brevets önskemål, vara beredd att bidra med ekonomiska resurser för att bygga gränsskyddet, som är till gagn för alla övriga EU-länder.

För Sveriges del ligger det verkligen i vårt intresse att Litauen och Polen kan hålla gränserna och hindra migranterna eftersom många av dem annars befaras, precis som under vågen 2015, vilja ta sig till just Sverige och därmed belasta vårt redan svårt sargade välfärdssamhälle.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför stöder inte Sveriges regering, likt den danska, de önskemål som framförs i brevet?