Bedrägeribrott mot äldre
Skriftlig fråga 2021/22:1431 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-06
- Överlämnad
- 2022-04-06
- Anmäld
- 2022-04-07
- Svarsdatum
- 2022-04-13
- Sista svarsdatum
- 2022-04-13
- Besvarad
- 2022-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Förra veckan rapporterade Dagens Nyheter om att bedrägeribrotten mot äldre ökar. Under föregående år anmäldes hela 73 sådana brott varje dag i Sverige, och polisen har varnat i flera år för nya typer av bedrägerier.
Det finns ett flertal etablerade sätt för de kriminella att genomföra bedrägerier, men gemensamt är att det rör sig om grovt organiserad brottslighet med kopplingar till annan brottslighet. Att de dessutom väljer att rikta in sig på att utnyttja äldre svenskars godtrogenhet och eventuellt begränsade förståelse för teknik vittnar om den empatilöshet som präglar förövarna.
Ett exempel på genomförande kan vara att bedragaren uppger sig ringa från den äldres bank (bankens namn kanske dessutom står som uppringnings-id) och beskriver hur den äldre håller på att bli lurad och prompt måste identifiera sig med mobilt bank-id för att bankmannen ska kunna stoppa bedrägeriet. Därefter är det för sent.
Det behövs en gemensam kraftansträngning för att lyfta kompetensen hos Sveriges äldre kring detta och stärka deras motståndskraft mot bedrägerier. Samtidigt måste förövarna de facto lagföras och straffas.
Mot bakgrund av detta önskar jag fråga justitie- och inrikesministern Morgan Johansson följande:
Hur avser ministern och regeringen att agera för att motarbeta bedrägeribrott mot äldre?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1431 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1431 av Tobias Andersson (SD)
Bedrägeribrott mot äldre
Tobias Andersson har frågat mig hur regeringen och jag avser att agera för att motarbeta bedrägeribrott mot äldre.
Bedrägeribrotten genererar stora brottsvinster till kriminella och möjliggör investeringar i fortsatt brottslighet samtidigt som de brottsutsatta, inte minst äldre personer, drabbas hårt av ekonomiska förluster och otrygghet. Det är mycket viktigt att staten, näringslivet, civilsamhället och allmänheten kontinuerligt arbetar för att förebygga och förhindra den här typen av brott.
Äldre är en särskilt prioriterad målgrupp för Polismyndigheten på grund av sin utsatthet i ett allt mer digitaliserat samhälle. Polismyndigheten har tillsammans med pensionärsorganisationer gjort viktiga insatser för att öka äldres medvetenhet om risken för bedrägeribrott och stärka deras motståndskraft, t.ex. genom materialet Försök inte lura mig som har spridits via webbinarier, TV-program, tidningsartiklar och andra medier riktade till målgruppen.
Polismyndigheten har också gjort operativa insatser för att motverka s.k. spoofade telefonnummer, dvs. bedräglig visning av telefonnummer vid inkommande samtal. Myndigheten tar kontakt med tjänsteleverantörer i syfte att de ska vidta åtgärder som minskar möjligheterna att begå brotten. Polismyndigheten för också dialoger med banksektorn för att få till stånd mer säkra tjänster och produkter.
Som ett led i att höja allmänhetens medvetenhet och kunskap kring informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott gav regeringen förra veckan ett uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att i samverkan med Polismyndigheten genomföra en bred informationskampanj. Kampanjen ska informera om hur risker och hot kring informations- och cybersäkerhet ser ut samt hur man som enskild person kan skydda sig. Ökad kunskap om digitala sårbarheter och rätt hantering av information är viktigt för att öka motståndskraften mot exempelvis bedrägeribrott.
För att ytterligare förstärka säkerheten vid köp på nätet har regeringen remitterat en promemoria med förslag om ett stärkt skydd mot bedrägerier vid betalningar online. Förslaget innebär att kravet på stark kundautentisering i betaltjänstlagen utvidgas till att även omfatta betalningssätt som innebär betalningsanstånd, t.ex. fakturabetalning. I dagsläget tillämpas inte stark kundautentisering på den typen av betalningar. Med stark kundautentisering avses att betaltjänstleverantören kontrollerar den uppgivna identiteten med hjälp av två eller flera komponenter, vilket exempelvis kan uppnås genom användning av e-legitimation eller bankdosa. I promemorian görs bedömningen att kravet på kundautentisering har medfört att bedrägerier vid betalningar vid e-handel har minskat kraftigt.
Avslutningsvis vill jag framhålla att regeringen bedriver en mycket aktiv kriminalpolitik. Vi har genomfört många straffskärpningar, exempelvis infördes 2017 en ny straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri i syfte att komma till rätta med problemet med s.k. bluffakturor, och en historisk utbyggnad av hela det svenska rättsväsendet pågår. Målet om 10 000 fler polisanställda är på god väg att nås, vilket kommer att öka den brottsbekämpande kapaciteten.
Särskilda åtgärder vidtas även för att säkerställa att det straffrättsliga regelverket när det gäller brott mot äldre är kraftfullt och effektivt. Regeringen beslutade i februari i år att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023.
Stockholm den 13 april 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.