Nationella trygghetsundersökningen 2021
Skriftlig fråga 2021/22:146 av Ebba Hermansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-13
- Överlämnad
- 2021-10-14
- Anmäld
- 2021-10-19
- Svarsdatum
- 2021-10-20
- Sista svarsdatum
- 2021-10-20
- Besvarad
- 2021-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
I dagarna publicerades 2021 års upplaga av Nationella trygghetsundersökningen. I kapitlet som berör otrygghet och oro för brott går att läsa att otryggheten fortsatt är på höga nivåer bland framför allt kvinnor. I åldersgruppen 20–24 år är det hela 50 procent av kvinnorna som uppger att de känner sig otrygga vid utevistelse sena kvällar. I samma åldersgrupp, samt i åldersgruppen 16–19, uppger 45 procent att de är oroliga för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp.
Detta får anses vara oroväckande höga siffror, som därtill verkar vara bestående över tid. All otrygghet är problematisk och bör motarbetas, men när otryggheten drabbar det ena könet oproportionerligt mycket finns det anledning att betrakta frågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Att kvinnor i allmänhet, och unga kvinnor i synnerhet, upplever en betydligt större otrygghet än befolkningen i övrigt kan inte anses acceptabelt. Särskilt inte då detta skapar olika förutsättningar för kvinnor respektive män att röra sig ute på samma villkor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi följande:
Avser statsrådet och regeringen att vidta några särskilda åtgärder för att minska otryggheten bland framför allt unga kvinnor, och i så fall vilka, och avser statsrådet och regeringen att i högre utsträckning lyfta frågan om otrygghet i det fortlöpande arbetet på jämställdhetsområdet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:146 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på fråga 2021/22:146 av Ebba Hermansson (SD)
Nationella trygghetsundersökningen 2021
Ebba Hermansson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några särskilda åtgärder för att minska otryggheten bland framför allt unga kvinnor, och i så fall vilka, och om jag och regeringen avser att i högre utsträckning lyfta frågan om otrygghet i det fortlöpande arbetet på jämställdhetsområdet.
Tryggheten är en av regeringens fyra övergripande prioriteringar. Att kvinnor såväl som män ska slippa känna otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet är en mycket angelägen del av den prioriteringen.
För att motverka kriminalitet och öka tryggheten behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Under förra mandatperioden tog regeringen fram ett nytt nationellt brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället. Utvecklingen av arbetet fortsätter. En utredning har sett över hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, och betänkandet är nu på remiss.
Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att rikta särskilda satsningar mot barn och unga i socialt utsatta områden som riskerar att hamna i kriminalitet, eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också genomfört mer generella satsningar inom exempelvis utbildning, arbetsmarknad, bostadspolitik och hälso- och sjukvård som är viktiga för att adressera grundorsakerna till kriminalitet och har därmed ofta brottsförebyggande effekter. Regeringen avser att fortsätta dessa åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten för alla som rör sig i samhället.
Regeringen presenterade i juni 2021 ett åtgärdspaket för det fortsatta arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Paketet omfattar 40 åtgärder för att förebygga att våld utövas, stöd och skydd till utsatta samt skärpt lagstiftning när det kommer till att lagföra personer som utsatt sin partner eller före detta partner för våld. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att 300 miljoner kronor årligen avsätts till arbetet med att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Medlen kommer bland annat att användas till att finansiera det nationella våldsförebyggande program som aviserades i åtgärdspaketet.
Stockholm den 20 oktober 2021
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.