Kinesiskt ägande av vindkraft

Skriftlig fråga 2021/22:1556 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-05-09
Överlämnad
2022-05-10
Anmäld
2022-05-11
Svarsdatum
2022-05-18
Sista svarsdatum
2022-05-18
Besvarad
2022-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

Att mycket av den svenska debatten i dag präglas av energipolitik är inte särskilt konstigt då vi till följd av regeringens politik nu tvingas genomlida hutlösa elpriser, som är en direkt konsekvens av en för låg elproduktion. Detta sker dessutom i en tid då elektrifieringen av bland annat fordon ökar och då bränslepriserna skenar. Märkligt nog tycks fortfarande regeringen, men även företrädare för andra partier, tala sig varma om vindkraft och andra oförutsägbara energikällor. Under partiledardebatten den 8 maj var det enbart Jimmie Åkesson (SD) som inte såg behovet av en satsning på vindkraft, då han helt riktigt menade att fokus måste ligga på den stabila elproduktionen.

Vad vi på senare tid också har sett är att den svenska vindkraften till största delen ägs av utländska bolag. Närmare bestämt ägs två tredjedelar av utländska aktörer. Vad som är än värre är att vi vet att den enskilt största ägaren är ett kinesiskt statligt företag. Under åren 2018–2020 köpte det kinesiska statliga energibolaget CGN sex vindkraftsparker i norra Sverige, och den trend vi ser med kinesiska uppköp har enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi skett de senaste fem till tio åren.

Vi vet sedan tidigare att Kina ofta använder sitt ekonomiska inflytande för att få politiska fördelar och att uppköp av företag inte bara är en ekonomisk investering utan även ett säkerhetspolitiskt verktyg. Genom att äga vital infrastruktur kan de om de önskar skapa en beroendeställning, varför de kan få sin politiska vilja igenom.

För närvarande bereds ett förslag från Direktinvesteringsutredningen i Regeringskansliet. Det har dock gått på tok för lång tid för regeringen att agera i denna fråga.

Mot bakgrund av detta önskas statsrådet Khashayar Farmanbar svara på följande fråga:

 

Kommer regeringen att vidta några åtgärder mot bakgrund av det stora kinesiska inflytandet eller ägarskapet av svensk energiproduktion?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1556 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

I2022/ 0 1080 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1556 av Markus Wiechel (SD)
Kinesiskt ägande av vindkraft

Markus Wiechel har frågat mig om regeringen kommer att vidta några åtgärder mot bakgrund av det stora kinesiska inflytandet eller ägarskapet av svensk energiproduktion.

Inledningsvis vill jag framhålla att Sverige har en öppen ekonomi med stark betoning på frihandel. Utländska investeringar tillför kapital, kunskap och kompetens som är viktiga för Sverige. Regeringen är samtidigt väl medveten om att utländska investeringar i vissa verksamheter, såsom kritisk infrastruktur, kan innebära säkerhetsrisker. Enligt Säkerhetspolisen är strategiska uppköp och investeringar i svenska företag ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Säkerhetsfrågor står högt upp på regeringens agenda och regeringen har redan tagit en rad initiativ för att minska risken för oönskade utländska direktinvesteringar inom verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och annan verksamhet som behövs för att säkerställa särskilt viktiga samhällsfunktioner.

Sedan den 1 januari 2021 gäller reglerna i säkerhetsskyddslagen (2018:585) även överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet, vilket bland annat betyder att bestämmelserna har skärpts så att det numera är möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Utredningen om ett system för granskning av utländska direktinvesteringar redovisades i november 2021 och har därefter remitterats. Utredningen föreslår bland annat att investeringar i energiinfrastruktur ska omfattas av ett granskningssystem. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringen arbetar ständigt med att förstärka och förbättra det redan starka skydd som finns mot illasinnade eller oseriösa aktörer.

Stockholm den 18 maj 2022

Khashayar Farmanbar

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.