Ökningen av ungdomsrån i Linköping
Skriftlig fråga 2021/22:231 av Jonas Andersson i Linghem (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-20
- Överlämnad
- 2021-10-21
- Anmäld
- 2021-10-22
- Svarsdatum
- 2021-10-27
- Sista svarsdatum
- 2021-10-27
- Besvarad
- 2021-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I början av oktober rapporterade Sveriges Radio P1 i programmet Kaliber om att ungdomsrånen har gått från att främst vara ett fenomen i storstäderna i Sverige till att även andra orter har sett ett kraftigt ökat antal anmälningar de senaste åren. Linköpings kommun har fått se den kraftigaste ökningen procentuellt sett enligt den brottsstatistik som redogörs för i rapporteringen. Antalet anmälningar om rån mot unga under 18 år har i kommunen i fråga ökat med mer än 700 procent sedan 2015. Sju ungdomsrån anmäldes 2015 i kommunen, medan motsvarande antal 2020 var hela 61 stycken – detta trots att 2020 dessutom präglades av olika restriktioner relaterade till coronapandemin.
Linköpings kommun sticker ut på ett extremt sätt sett till den aktuella statistiken, men problemet med ett ökat antal ungdomsrån gäller generellt i Sverige. Åren 2015–2020 har antalet anmälda ungdomsrån ökat till totalt nära 2 200 stycken i hela landet, en fördubbling på bara fem år.
I den omnämnda Kaliber-rapporteringen berättar Filip om hur han blivit ett offer för dessa brutala brottslingar som ger sig på minderåriga för att råna dem:
Efter att ha varit utsatt för två tidigare rånförsök blev "Filip" rånad en junikväll vid resecentrum i Linköping av en grupp tonåringar:
– Jag gav bort allt jag hade. De var så många och så aggressiva. Men till och med efter jag tagit av allt blev jag sparkad och slagen, de spottade på mig, säger Filip.
Att det har skett en kraftig ökning av antalet anmälningar av dessa horribla brott mot barn och unga väcker stor oro inför framtiden.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad bedömer ministern är skälen till att antalet anmälda ungdomsrån har ökat så kraftigt de senaste åren samt vilka åtgärder vidtar ministern för att stävja en fortsatt utveckling där allt fler ungdomsrån begås?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:231 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:231 av Jonas Andersson i Linghem (SD)
Ökningen av ungdomsrån i Linköping
Jonas Andersson i Linghem har frågat mig vad jag bedömer är skälen till att antalet anmälda ungdomsrån har ökat så kraftigt de senaste åren samt vilka åtgärder jag vidtar för att stävja en fortsatt utveckling där allt fler ungdomsrån begås.
Regeringen ser allvarligt på att de anmälda ungdomsrånen ökat de senaste åren. Personrån är brott som utöver ekonomiska och fysiska skador även kan orsaka rädsla och oro lång tid efter brottet. Personrån kan också indikera fortsatt brottslighet bland unga individer som begår sådana brott. Brottsförebyggande rådet genomför nu en studie om ungdomsrån för att öka kunskapen om brottens omfattning och karaktär. Syftet är att ta fram ett kunskapsunderlag som kan hjälpa beslutsfattare och lokala brottsförebyggande aktörer att sätta in rätt åtgärder mot rätt personer och på rätt platser.
Polismyndigheten arbetar aktivt mot denna typ av brottslighet, bland annat genom ökad polisiär närvaro på platser och tider där sådana brott ofta begås. Polismyndigheten bedriver också riktad verksamhet för att bryta utvecklingen där barn och ungdomar begår brott, genom att både utreda brott och bedriva brottsförebyggande arbete i lokalsamhället. Samverkan mellan myndigheter när barn utsätts för eller begår brott är en grundläggande del i polisens arbete. Det handlar exempelvis om samverkan med socialtjänsten. Det kan tilläggas att det inom Polismyndigheten finns särskilt utbildad personal som utreder brott mot barn och håller förhör med barn. Regeringen fortsätter arbetet med att öka tryggheten och förebygga brott genom den historiska satsningen på att öka antalet polisanställda. Polismyndigheten har aldrig haft fler anställda än i år, och arbetet med att nå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda 2024 än 2016 fortsätter med full kraft.
Flera av åtgärderna i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare, t.ex. utredningen om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott som gör en bred översyn av regelverket för brottsutredningar mot barn.
Det straffrättsliga regelverket är också ett viktigt verktyg i kampen mot brottsligheten. På regeringens initiativ har minimistraffen för flera allvarliga våldsbrott skärpts, bl.a. grovt rån, och utredningsförslag om ett höjt minimistraff för rån är nu ute på remiss. När det gäller unga lagöverträdare är det viktigt att vi har tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att både förebygga och hindra nya brott. Vid årsskiftet införde vi därför en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning kan användas som påföljd vid t.ex. rån.
Vidare måste socialtjänsten kunna ge adekvata insatser för att förhindra fortsatt kriminalitet bland barn och unga. En subvention för kommunerna kan möjliggöra detta och bidra till att de barn och unga som är i behov av vård kan beredas sådan vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 höjda anslag till SiS och att myndigheten även får subventioner inom LVU-området (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) om 484 miljoner kronor. Detta för att kunna subventionera de avgifter som kommunerna betalar för placering av ungdomar hos SiS.
Regeringen har även tagit viktiga steg mot ett stärkt brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället och utvecklingen av arbetet fortsätter. En utredning har sett över hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, och betänkandet är nu på remiss.
Stockholm den 27 oktober 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.