Hot, våld och stölder i svenska butiker

Skriftlig fråga 2021/22:251 av Johan Pehrson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-10-22
Överlämnad
2021-10-24
Anmäld
2021-10-26
Svarsdatum
2021-11-03
Sista svarsdatum
2021-11-03
Besvarad
2021-11-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Möjligheten att meddela tillträdesbutik till butik har nu funnits i drygt ett halvår. Lagstiftningen visar sig dessvärre inte ha den kraft som önskas. I de fall tillträdesförbud beviljas verkar förbuden fungera över förväntan. Problemet är att få tillträdesförbud meddelas, trots omfattande stölder och en kraftig ökning av hot och våld i svensk handel. 

Under lagens första sex månader ansöktes om tillträdesförbud till butik vid 312 tillfällen. Endast 83 stycken beviljades (26 procent). Dessutom verkar bedömningarna skilja sig åt i olika delar av landet. Vissa åklagarkamrar har beviljat över 80 procent av ansökningarna, andra har inte beviljat någon ansökan. Utöver att besluten skiljer sig över landet anges sällan konkreta skäl till att tillträdesförbud nekas. Åklagarnas beslut motiveras ofta enbart med: Saknas tillräckliga skäl.  Det gör det omöjligt för sökanden att kunna läsa ut varför beslutet fattades och kunna bedöma möjligheten att överklaga.

En motivering som dock förekommer frekvent är att det saknas fällande domar. Tanken bakom tillträdesförbudet var att lagen skyndsamt skulle användas för att förhindra att framtida brott sker. Att invänta en fällande dom omöjliggör en snabb hantering. Tillträdesförbudet är dessutom tidsbestämt då det avser att hantera en person som under en viss period i livet inte har förmåga att sköta sig vid besök i butiken. En dom, som ofta kommer många månader, ibland år, efter brottet är inte ett bra verktyg för att bedöma dagens risk. Dessutom läggs de flesta ärenden om butiksstölder ned, varför fällande domar är sällsynta vid butiksbrott.

Att åklagarna fattar beslut om tillträdesförbud är bra då det garanterar att förbudet prövas ordentligt. De första sex månadernas erfarenhet visar också att åklagare och polis skyndsamt hanterat ansökningarna och att beslut fattats inom rimlig tid. Att behöva avvakta fällande domar förhalar dock processen och riskerar att göra lagen tandlös.

Det låga antalet beviljade ansökningar har fått många handlare att tvivla på lagens effektivitet. Det är olyckligt då de som fått sin ansökningar beviljade kunnat visa på att tillträdesförbud till butik fungerar mycket väl.

Med de brister som identifierats ovan riskerar lagen att uppfattas som byråkratisk, komplicerad att använda och inte så effektiv som avsågs.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att se till att den svenska handeln får ett starkare skydd mot brott i form av hot, våld och stölder?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:251 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2021/22:251 av Johan Pehrson (L)
Hot, våld och stölder i svenska butiker

Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se till att den svenska handeln får ett starkare skydd mot brott i form av hot, våld och stölder.

Regeringen ser allvarligt på brottslighet som drabbar butiker och butiksanställda, oavsett om det rör sig om hot, våld, stölder eller andra brott. Regeringen tog mot den bakgrunden initiativ till lagen om tillträdesförbud till butik, som trädde i kraft den 1 mars 2021. Det är positivt att möjligheten att besluta om tillträdesförbud nu finns på plats som ett praktiskt verktyg i det trygghetsskapande arbetet. Beslut om tillträdesförbud till en butik bygger på att risken för brott eller allvarliga trakasserier framstår som klar och konkret. En bedömning av förutsättningarna måste göras i varje enskilt fall. Som framgår tydligt av förarbetena till lagen finns det dock i och för sig inget krav på att invänta fällande domar.

Samtidigt med införandet av lagen om tillträdesförbud till butik skärptes också den straffrättsliga regleringen av tillgreppsbrott. Bland annat infördes en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelsen om grov stöld och grovt häleri för att markera allvaret i systematisk brottslighet av det slaget. Som ytterligare ett straffrättsligt initiativ med relevans för brottslighet i butiker har en utredning lämnat förslag om skärpta straffskalor för bl.a. olaga hot, grovt olaga hot och rån. De förslagen är nu ute på remiss.

Det är också viktigt att personer som begår brott möts av en snabb och tydlig reaktion från rättsväsendet. Sedan 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbare lagföring. Försöksverksamheten omfattar enklare brottsutredningar, där stöld från butik är en av de vanligast förekommande brottsmisstankarna. Handläggningstiden i rättskedjan har mer än halverats i de mål som omfattas av försöksverksamheten.

För att stärka skyddet för butiker är även åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda brott av avgörande betydelse. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018 och innebär att butiker inte längre behöver ett särskilt tillstånd för att få bedriva kamerabevakning. Sedan den 1 januari 2020 behöver inte heller polisen tillstånd för att få sätta upp kameror. Vidare pågår arbetet med att förstärka kapaciteten vid Polismyndigheten för fullt. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet polisanställda ökat med 7 000 i förhållande till hur många som fanns vid ingången av 2016. I det här sammanhanget finns det också skäl att framhålla ordningsvakternas funktion i det brottsförebyggande arbetet. En utredning har lämnat förslag om en ny reglering i syfte att skapa bättre förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Utredningen har varit ute på remiss och regeringen avser att återkomma med förslag till regler som i större utsträckning än i dag tillgodoser samhällets behov av trygghet och ordning på allmän plats.

Regeringen har alltså vidtagit ett stort antal åtgärder för att förstärka skyddet mot brott i butiker. Och detta viktiga arbete fortsätter.

Stockholm den 3 november 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.