Fungerande samhällsfunktioner och nästa generations mobilnät
Skriftlig fråga 2021/22:264 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-10-26
- Överlämnad
- 2021-10-27
- Anmäld
- 2021-10-28
- Besvarad
- 2021-11-03
- Sista svarsdatum
- 2021-11-03
- Svarsdatum
- 2021-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Telenäten är det som länkar oss samman från norr till söder och som är basen för att människor ska kunna ta del av samhällsservice på ett jämlikt sätt samt för att framgångsrika företag ska kunna utvecklas i alla delar av landet.
De gamla näten möter inte dagens krav på funktion och säkerhet, och när tillverkare slutar att utveckla de gamla teknikerna blir det svårt att få tag i utrustning och reservdelar. Att få med alla användare till moderna tekniker och fasa ut äldre generationer nät är därför en förutsättning för utvecklingen av ett digitalt Sverige.
2G- och 3G-näten används i dag för allt från telefoni och bredband till att koppla upp trygghetslarm, pumphus, elmätare, betalterminaler, mjölkrobotar och nödtelefoner i hissar. För att säkerställa en effektiv övergång till nästa generations mobilnät, utan risk för avbrott i viktiga samhällsfunktioner och där alla användare får en ny lösning, krävs god framförhållning och en bred samverkan.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att det inte blir onödiga avbrott och onödiga fel i viktiga samhällsfunktioner vid övergången till nästa generations mobilnät?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:264 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2021/22:264 av Alexandra Anstrell (M)
Fungerande samhällsfunktioner och nästa generations mobilnät
Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att det inte blir onödiga avbrott och onödiga fel i viktiga samhällsfunktioner vid övergången till nästa generations mobilnät.
Regeringens mål är att hela Sverige bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet år 2023. Målet följs kontinuerligt upp och Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att kartlägga tillgången till infrastruktur och tjänster för elektronisk kommunikation. Enligt förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet ska PTS se till att privatpersoner och företag som saknar tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet får stöd för åtgärder som ger sådan tillgång där inga marknadsmässiga lösningar finns.
Tillstånden för de frekvensband som huvudsakligen används för 2G- och 3G löper ut den 31 december 2025. Täckningskravet i tillstånden innebär att tillståndshavarna ska bibehålla sin procentuella yttäckning för mobil telefonitjänst per län och bibehålla den yttäckning som upprätthålls längs allmän väg och för stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen.
Eftersom de frekvenstillstånd som PTS tilldelat är teknikneutrala är innehavarna av tillstånden fria att välja vilken teknik som frekvenserna ska användas till. Det innebär att operatörerna själva kan besluta om och när 2G- och 3G-nät ska avvecklas. Så länge tillståndshavarna uppfyller kraven är det upp till dem själva att besluta om hur näten ska byggas ut eller avvecklas.
Konsekvenserna av teknikskiftet från 2G- och 3G beror på vilka åtgärder operatörerna vidtar fram till avvecklingen. Ytterst viktigt är hur branschen, operatörerna och andra aktörer arbetar med kommunikationsinsatser om tidsplaner och ersättningsmöjligheter mot olika sektorer och kundkategorier.
PTS följer frågan om avveckling av 2G och 3G och bidrar bland annat till att sprida information om utvecklingen och de alternativ som finns. I detta syfte bjöd PTS in till ett informationsmöte den 28 september om avvecklingen, då bl.a. operatörer berättade för berörda organisationer om sina planer.
Stockholm den 3 november 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.