Förverkande av hyreskontrakt

Skriftlig fråga 2021/22:273 av Roger Hedlund (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-10-26
Överlämnad
2021-10-27
Anmäld
2021-10-28
Svarsdatum
2021-11-03
Sista svarsdatum
2021-11-03
Besvarad
2021-11-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Justitie- och migrationsministern samt inrikesministern gick tidigare i oktober ut med att regeringen kan komma att möjliggöra uppsägning av hyreskontrakt för tungt kriminella. Detta lades fram i Dagens Nyheter den 21 oktober. I artikeln togs upp att Socialdemokraternas partistyrelse förslår detta inför kongressen i början av november.

Sverigedemokraterna driver sedan tidigare förslaget att man bör reglera förverkande av hyreskontrakt vid kriminell verksamhet. Det, bland flera åtgärder, behövs för att trygga miljön i bostadsområden.

Problemen med kriminell verksamhet i utsatta och särskilt utsatta områden är stora. Det breder ut sig, och listan på utsatta områden har vuxit. Det är även så att kriminella personer kan inneha hyreskontrakt i helt andra än utsatta områden, och hyresvärdar behöver ha större möjlighet att agera i fall av brottslig verksamhet som en hyresgäst bedriver. Hyreslagstiftningen är inte utformad för dagens problem, och viss revidering behövs.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

När i tid avser ministern och regeringen tillse att reglering görs gällande förverkande av hyreskontrakt för kriminella, och vilka ska kriterierna vara?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:273 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2021/22:273 av Roger Hedlund (SD)
Förverkande av hyreskontrakt

Roger Hedlund har frågat mig när i tid jag och regeringen avser tillse att reglering görs gällande förverkande av hyreskontrakt för kriminella, och vilka kriterierna ska vara.

Frågan utgår från de problem som finns med kriminell verksamhet i utsatta och särskilt utsatta områden.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva och bo i. Brott ska bemötas med samhällets fulla kraft och det våld som kriminella utövar ska inte tolereras. Regeringen vidtar därför ett stort antal åtgärder för att bl.a. stärka rättsväsendet. Just nu genomför regeringen den största satsningen någonsin på Polismyndigheten. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet polisanställda ökat med 7 000 jämfört med januari 2016, och till 2024 ska det ökade antalet vara 10 000. Polismyndigheten har sedan 2018 en strategi för hur man ska arbeta i utsatta områden, som är framtagen för att säkerställa och förbättra det långsiktiga arbetet med dessa områden och för att stävja en negativ utveckling. I myndighetens regleringsbrev för 2021 betonar regeringen bl.a. vikten av en stark lokal närvaro i utsatta områden och av ett långsiktigt kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Bekämpningen av den organiserade brottsligheten är en av regeringens viktigaste prioriteringar. Regeringen har sedan 2014 tagit en mängd initiativ på området. Bara de senaste åren har regeringen, bl.a. inom ramen för 34-punktsprogrammet, vidtagit en rad åtgärder som angriper gängkriminaliteten från flera håll på både kort och lång sikt. Åtgärderna avser nya verktyg i brottsbekämpningen, skärpta straff, att bryta tystnadskulturen och att förebygga brott. Regeringen har bl.a. gjort det möjligt att använda hemliga tvångsmedel i större utsträckning och sett till att polisen ska få bättre möjligheter att göra husrannsakan i förebyggande syfte för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Dessutom har regeringen föreslagit att straffreduktionen för unga myndiga ska slopas vid allvarlig brottslighet. Regeringen har också låtit se över skyddet och stödet för vittnen, tillsatt en parlamentarisk trygghetsberedning, gett ett antal myndigheter i uppdrag att förstärka och utveckla stödet till avhoppare och, inte minst, gjort satsningar på samverkan mellan bl.a. polis, skola och socialtjänst i utsatta områden.

Dessutom har Boverket getts i uppdrag att undersöka förutsättningarna för stärkt platssamverkan i Sverige, i syfte att bekämpa utanförskap, skapa tryggare bostadsområden och stärka det lokala näringslivet.

När det gäller hyresmarknaden har regeringen infört en rad kraftfulla åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning. Bland annat har straffen för försäljning och förmedling av hyreskontrakt mot otillåten ersättning skärpts. Efter reformen är det också brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd, till en hyra som inte är skälig. Sedan tidigare finns också vissa möjligheter att säga upp en hyresgäst på grund av dennes brottslighet. Dessutom har folkbokföringsbrottet återinförts.

Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder som tar sikte på att motverka kriminalitet och öka tryggheten i våra bostadsområden, men det arbetet är inte färdigt och vi överväger ytterligare åtgärder.

Stockholm den 3 november 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.