Arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2021/22:284 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-27
- Överlämnad
- 2021-10-27
- Anmäld
- 2021-10-28
- Svarsdatum
- 2021-11-03
- Sista svarsdatum
- 2021-11-03
- Besvarad
- 2021-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Den 25 oktober lämnade Arbetsförmedlingen sin utgiftsprognos till regeringen. Det står nu klart att Arbetsförmedlingen, trots hög arbetslöshet och ett skriande behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kommer att återlämna drygt 10 miljarder kronor till statskassan under 2021.
Att insatser uteblir i en tid då antalet långtidsarbetslösa länge legat nära rekordhöga 190 000 är allvarligt. Behovet av kraftfulla åtgärder är påtagligt – och risken för att allt fler människor fastnar i arbetslöshet och utanförskap är stor.
Det är visserligen glädjande att Arbetsmarknadsministern tisdagen den 26 oktober meddelade att en del av de återförda medlen – pengar tidigare avsedda för a-kassa – omfördelas till aktivitetsstöd för fler arbetslösa. Men beslutet är i sammanhanget att betraktas som kosmetiskt snarare än en lösning på grunden till problemet. Arbetsförmedlingen har flera gånger påtalat behovet av en större flexibilitet mellan anslagsposterna så att medel som annars riskerar att bli outnyttjade kan överföras till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Med en möjlighet att i större utsträckning överföra medel mellan posterna skulle fler arbetslösa kunna ta del av program och insatser, i stället för att anslagna medel fastnar och inte kan användas.
En betydande andel av medlen återlämnas till följd av lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utgifterna beräknas till drygt 12 miljarder kronor 2021, vilket är 170 miljoner kronor lägre än i föregående utgiftsprognos och medför ett sparande på 1 143 miljoner kronor. Den stora besparingen på lönebidragsanställningar för funktionsnedsatta är allvarlig i ljuset av att detta är en grupp vars ställning på arbetsmarknaden påverkats särskilt negativt av det osäkra ekonomiska läget i sviterna av pandemin.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder, och i så fall vilka, för att öka flexibiliteten mellan anslagsposterna i Arbetsförmedlingens anslag och för att skapa en större träffsäkerhet för myndighetens utnyttjande av anslagna medel för arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:284 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2021/22:284 av Roger Haddad (L)
Arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning
Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder, och i så fall vilka, för att öka flexibiliteten mellan anslagsposterna i Arbetsförmedlingens anslag och för att skapa en större träffsäkerhet för myndighetens utnyttjande av anslagna medel för arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
I frågan anges att Arbetsförmedlingens senaste utgiftsprognos visar att myndigheten beräknas återlämna drygt 10 miljarder kronor. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att 90 procent av detta avser rättighetsstyrda utgifter såsom arbetslöshetsersättning, nystartsjobb och etableringsersättning. Närmare 8 miljarder kronor avser arbetslöshetsersättning, vilket hänger ihop med en snabbare återhämtning på svensk arbetsmarknad efter pandemin och är i grunden mycket positivt.
Trots detta är situationen på arbetsmarknaden fortsatt problematisk med en hög arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Regeringen har därför i höstbudgeten föreslagit stora satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Vid styrningen av hur anslag får användas behövs alltid en avvägning mellan myndighetens behov av flexibilitet samt regeringens och Riksdagens behov av att kontrollera hur skattemedel används.
Arbetsförmedlingen har stor flexibiliteten i medelsanvändningen. Regeringen detaljstyr inte resurserna för olika insatser inom anslagen och det finns stora möjligheter för myndigheten att använda medlen utifrån de behov som finns på arbetsmarknaden och hos de arbetssökande.
Arbetsförmedlingen har också möjlighet att använda 750 miljoner kronor under anslaget för programkostnader för ersättning till deltagare i program och vice versa kan medel för ersättning till deltagare användas för programkostnader.
Anledningen till anslagssparandet för särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga beror inte på bristande flexibilitet. Det beror främst på att pandemin har försvårat delar av det som normalt krävs i beslutsfattandet av lönebidragsanställningar. Pandemin har minskat arbetsgivares förutsättningar att anställa ny personal och det har varit svårt för arbetsförmedlare att göra arbetsplatsbesök. I takt med att restriktioner hävs bör detta kunna påverka utvecklingen av antalet nya beslut i positiv riktning.
Jag följer utvecklingen löpande och delar självklart uppfattningen att det är viktigt att avsatta medel för denna målgrupp utnyttjas fullt ut utifrån det stora behov som finns. Detsamma gäller för övriga insatser inte minst för att få ner långtidsarbetslösheten.
Stockholm den 3 november 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.