Våld mot äldre
Skriftlig fråga 2021/22:290 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-27
- Överlämnad
- 2021-10-27
- Anmäld
- 2021-10-28
- Svarsdatum
- 2021-11-03
- Sista svarsdatum
- 2021-11-03
- Besvarad
- 2021-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
De senaste årtiondena har äldre människors situation kommit att uppmärksammas alltmer. År 1991 antog FN:s generalförsamling en resolution som konkretiserade äldre personers rättigheter. Våld mot äldre behöver belysas för att kunna åtgärdas. Flera studier visar att förövarna kan vara en partner, vuxna barn (inklusive ingifta), släktingar och medicinsk personal men även till exempel grannar. Forskning visar också att äldre underrapporterar sin våldsutsatthet, vilket gör att det kan vara svårupptäckt.
Ekonomiska faktorer kan försvåra uppbrottet från en relation med en våldsutövande partner. Det kan också vara försvårande omständigheter, till exempel att man är beroende av förövaren för till exempel vård. I vissa fall kan förövaren tvärtom också vara den som är beroende av omvårdnad och även detta kan försvåra för de utsatta att bryta upp från relationen, enligt forskning från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) 2018.
I Sverige har det uppmärksammats att det finns en bristande kunskap om våld i nära relationer inom äldreomsorgen. När studier om våld i nära relationer genomförs i kommuner ingår sällan äldreomsorgen. Det finns ett stort behov av forskning om våld mot äldre kvinnor, speciellt forskning om våld mot äldre kvinnor som lever i samkönade relationer eller som har utländsk bakgrund.
Våld mot äldre kan förebyggas genom att ge information till äldre personer om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Kunskapen om våldsbrott mot äldre bör öka.
Tyvärr inträffar det att personal utövar olika typer av våld mot äldre människor som befinner sig i en utsatt situation. Krav på kontroller av belastningsregistret, så att de sker kontinuerligt och omfattar anställda, praktiserande och studerande inom äldreomsorgen, kan förhindra att personer dömda för våldsbrott arbetar inom äldreomsorgen.
Studier visar att äldre oftare bär på en oro för att utsättas för brott. Detta är allvarligt eftersom känslan av otrygghet kan ha stor inverkan på hur de upplever och lever i sin vardag. Känslan av otrygghet kan leda till begränsningar, exempelvis att den äldre undviker att vistas utomhus, och man kan därför medvetet undvika vissa situationer, vilket kan leda till sämre livskvalitet.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern och regeringen att ta fram en nationell strategi för att i högre grad öka tryggheten och förebygga, upptäcka och hantera våld mot äldre?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:290 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:290 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Våld mot äldre
Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag och regeringen avser att ta fram en nationell strategi för att i högre grad öka tryggheten och förebygga, upptäcka och hantera våld mot äldre.
Att arbeta aktivt för att upptäcka våld, att ge insatser efter behov och att följa upp insatserna är centrala uppgifter för vård och omsorg. Kommunernas socialnämnder har också detta ansvar vad gäller våld i nära relationer. Av Socialstyrelsens föreskrifter följer att socialnämnden då ska beakta de särskilda behov som en våldsutsatt kan ha på grund av bl.a. ålder eller funktionsnedsättning. Även vårdgivare har ett utpekat ansvar i samma föreskrift att ha kunskap och rutiner att arbeta för att upptäcka våld och anmäla det till socialtjänsten.
Regeringen beslutade i mars 2020 om att under 2020–2022 fördela medel för att utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot bl.a. våld i nära relationer. Socialstyrelsen ska även tillhandahålla och kvalitetssäkra kunskaps- och metodstöd, så kallat kompetensstöd. Regeringen har de senaste åren förstärkt finansieringen av uppdraget som 2020 sammantaget omfattade 127 500 000 kronor. Enligt den senaste uppföljningen av utvecklingsmedlen har kommunerna använt medlen till att bland annat utveckla insatser för våldsutsatta kvinnor över 65 års ålder och för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
Regeringen har även gett Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att förstärka och utveckla tillsynen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete på detta område. Inom ramen för uppdraget ingår att genomföra tillsynsinsatser med utgångspunkt i bl.a. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Ökad kunskap om socialtjänsten och vårdgivarnas arbete är en bra grund för fortsatt arbete mot våld i nära relationer.
Brott som äldre personer är särskilt utsatta för på grund av sin ålder är bedrägerier och stölder. För att minska otryggheten i samhället måste både brotten och brottens orsaker bekämpas. Under förra mandatperioden tog regeringen fram ett nytt nationellt brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott, och arbetet med att genomföra programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället. Regeringen fortsätter vidta åtgärder för att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar har sett över hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, och betänkandet har remitterats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 3 november 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.