Häktning i avvaktan på avtjänande av fängelsestraff
Skriftlig fråga 2021/22:301 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-28
- Överlämnad
- 2021-10-28
- Anmäld
- 2021-10-29
- Svarsdatum
- 2021-11-10
- Sista svarsdatum
- 2021-11-10
- Besvarad
- 2021-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dömda brottslingar i Gästrikland kan vara ute i frihet i flera månader innan de börjar avtjäna sitt fängelsestraff. Det visar en granskning som medier i Gävleborg har gjort, och samma signaler har kommit från rättsvårdande myndigheter.
En av dessa brottslingar är en 28-årig dubbelrånare som dömdes till två år och sex månaders fängelse men som under de tio månader det tog innan han hamnade bakom lås och bom begick nya brott – gång på gång. Medier i Gävleborg har granskat 227 påbörjade fängelsestraff där personen har dömts till fängelse i Gävle tingsrätt och hovrätten från den 1 januari 2019 till början av juli 2021. Arbetarbladets granskning visar att bara var sjätte dömd börjar avtjäna sitt straff inom två månader. Nästan hälften av alla dömda är på fri fot fyra månader efter att domen har fallit. Var tionde väntar i åtta månader eller mer. Det gäller även grova brottslingar. En våldtäktsman gick ute i över tre och en halv månad och en mordbrännare i åtta månader. För en man som dömdes för grov misshandel och rån tog det nio månader att hamna bakom lås och bom.
Det är naturligtvis helt otillfredsställande för allmänheten men även för polisen och de rättsvårdande myndigheterna, som har uppmärksammat den här situationen. När den dömde är ute på fri fot i avvaktan på fängelsestraffet är det inte ovanligt att personen fortsätter att begå brott – ofta utan några större påföljder alls.
Jag vill ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att personer som begår allvarliga brott häktas i avvaktan på avtjänande av sitt fängelsestraff?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:301 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:301 av Lars Beckman (M)
Häktning i avvaktan på avtjänande av fängelsestraff
Lars Beckman har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder han avser att vidta så att personer som begår allvarliga brott häktas i avvaktan på avtjänande av sitt fängelsestraff.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är viktigt att myndigheterna i rättskedjan har effektiva verktyg till sitt förfogande för att förhindra att personer som är misstänkta eller har dömts för allvarlig brottslighet fortsätter att begå brott. Häktning är ett sådant effektivt verktyg.
När en misstänkt är häktad och döms för ett brott ska rätten pröva om han eller hon ska stanna kvar i häkte till dess att domen vinner laga kraft och ett fängelsestraff därmed kan verkställas. Att det finns risk för att den dömde på fri fot fortsätter sin brottsliga verksamhet är uttryckligen ett skäl för fortsatt häktning. Är det fråga om ett allvarligt brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år gäller dessutom en presumtion för häktning. Det innebär att den dömde ska vara häktad om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas.
Regeringen har tagit initiativ till skärpta straff för flera brott, bl.a. allvarliga vapenbrott. En konsekvens av att minimistraffet för grovt vapenbrott har skärpts till två års fängelse är att brottet numera omfattas av presumtionsregeln för häktning. Häktning har alltså blivit huvudregeln vid misstanke om sådant brott. Gängbrottsutredningen, vars betänkande nu är ute på remiss, har föreslagit att en presumtion för häktning ska gälla redan vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredningens förslag innebär att häktning blir huvudregeln för fler brott, bl.a. grov misshandel och rån.
Det är även viktigt att en dömd person som inte är häktad kan börja avtjäna sitt fängelsestraff en kortare tid efter att domen vunnit laga kraft. Regeringen har de senaste åren tillfört Kriminalvården betydande tillskott i syfte att ge myndigheten förutsättningar att hantera beläggningssituationen på såväl kort som lång sikt, vilket kan bidra till att tiden från lagakraftvunnen dom till verkställighet blir så kort som möjligt.
Det finns alltså betydande förutsättningar för att låta en person som döms för brott vara häktad i avvaktan på avtjänande av ett fängelsestraff när det är risk för att han eller hon på fri fot fortsätter att begå brott, särskilt när domen avser allvarlig brottslighet. De åtgärder som regeringen har tagit initiativ till innebär ett ökat utrymme för detta.
Stockholm den 10 november 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.