Bristen på yrkesutbildad personal
Skriftlig fråga 2021/22:410 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Svarsdatum
- 2021-12-08
- Sista svarsdatum
- 2021-12-08
- Besvarad
- 2021-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Restaurang- och hotellbranschen signalerade redan före pandemin om att det fattas personal. Kockar utgör en efterfrågad yrkesgrupp, och det är nu svårt att hitta kockar att anställa. Samtidigt startar stora delar av vårt samhälle igen efter stora neddragningar och uteblivna kunder under pandemin. Yrkesutbildade kockar är inget som branschen själv kan utbilda – här behövs gedigen yrkesutbildning på våra gymnasier och högskolor.
När nu branschen under pandemin förlorat många yrkesvana som gått till andra typer av jobb behöver man inte bara nyrekrytera utifrån tidigare brist utan också fylla på, på grund av effekterna av pandemin.
Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström lyder:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka attraktiviteten för yrkesutbildning inom restaurangbranschen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:410 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:410 av Lotta Olsson (M)
Bristen på yrkesutbildad personal
Lotta Olsson har frågat mig om jag av ser att vidta några åtgärder för att öka attraktiviteten för yrkesutbildning inom restaurangbranschen.
Arbetsförmedlingens yrkesprognos fram till 2026 visar att det finns mycket stora möjligheter till jobb som kock. Det samma gäller för ett stort antal andra yrken där yrkesutbildning ges inom gymnasieskola och komvux. Det gäller t.ex. undersköterskor, plåtslagare, målare, anläggningsarbetare och betongarbetare. Enligt Rekryteringsenkäten 2020 (Svenskt Näringsliv, november 2020) uppgav sju av tio företag att de haft svårt att hitta den kompetens de söker och att vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Hälften av företagen svarade att svårigheterna att rekrytera har lett till sämre lönsamhet. Enligt Svenskt Näringsliv är gymnasieskolans yrkesprogram den mest efterfrågade utbildningsnivån.
Regeringen har låtit utreda hur kompetensförsörjningen kan stärkas genom stärkt planering och dimensionering av gymnasial utbildning. I juni 2020 överlämnades betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33) till regeringen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag som bl.a. innebär att utbudet av den yrkesinriktade utbildningen inom komvux och utbildning i gymnasieskolan ska beslutas både med hänsyn till elevernas efterfrågan och behoven på arbetsmarknaden samt att kommuner ska avtala om samverkan avseende planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Förslagen väntas bl. a. leda till en mer ändamålsenlig planering och dimensionering i syfte att bättre möta arbetsmarknadens behov inom välfärden, näringslivet och för att möta klimatomställningen. På sikt väntas också att ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden underlättas då kopplingen mellan de utbildningar som erbjuds och arbetslivets efterfrågan av kompetens förstärks.
Mot bakgrund av den stora efterfrågan på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft är det anmärkningsvärt att intresset för yrkesutbildning har minskat sedan gymnasiereformen 2011. Läsåret 2008/09 gick 40 procent av nybörjarna på nationella program på ett yrkesprogram (specialbearbetning av Statens skolverks elevstatistik). Läsåret 2011/12 hade andelen minskat till 34 procent. Åren därpå sjönk andelen ytterligare och sedan läsåret 2015/16 har andelen elever på yrkesprogram stabiliserats på strax under 30 procent. Såväl Skolverket som Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige (LO) och OECD har i olika sammanhang lyft fram att yrkesprogrammen efter reformen inte längre automatiskt ger grundläggande behörighet som en viktig förklaring till det minskade intresset. Svenskt Näringsliv har låtit analysföretaget Ungdomsbarometern ställa frågor till elever om bakgrunden till deras val av gymnasieutbildning. En dryg tredjedel av de tillfrågade eleverna som gick på högskoleförberedande program hade övervägt ett yrkesprogram. När eleverna fick frågan varför de valde bort yrkesprogrammen svarade över hälften att det handlade om att den grundläggande behörigheten inte automatiskt ingår i yrkesprogrammen.
I syfte att höja yrkesprogrammens attraktionskraft avser regeringen att lämna förslag till riksdagen om att införa en utökad möjlighet för elever på yrkesprogrammen att läsa det som krävs för grundläggande behörighet.
Regeringens utbildningspolitik ska skapa förutsättningar för att ta till vara allas kompetens, möjliggöra för alla att skaffa sig ny kompetens och möta arbetsmarknadens behov. Regeringen har därför under flera år tillfört medel för att möjliggöra ett omfattande kunskapslyft, som 2021 motsvarade totalt 160 000 utbildningsplatser. Inom ramen för denna satsning har antalet platser inom t. ex yrkeshögskolan fördubblats sedan 2014. Utbildningar inom yrkeshögskolan är attraktiva för både studerande och arbetsgivare och erbjuds inom bl. a restaurang, hotell och turism. Kunskapslyftet omfattar även utbyggnad av antalet platser inom regionalt yrkesvux. Skolverket har på regeringens uppdrag utvecklat yrkespaket, bland annat för arbete inom restaurang- och livsmedelsområdet. Det finns t.ex. yrkespaket för utbildning till bagare, konditor, kock och servitör.
Regeringen vidtar således en rad åtgärder för att både öka antalet utbildningsplatser och för att öka utbildningarnas attraktionskraft.
Stockholm den 8 december 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.