Utökad polisarrest
Skriftlig fråga 2021/22:44 av Adam Marttinen (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-24
- Överlämnad
- 2021-09-27
- Anmäld
- 2021-09-28
- Svarsdatum
- 2021-10-06
- Sista svarsdatum
- 2021-10-06
- Besvarad
- 2021-10-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Poliser som arbetar i utsatta områden utsätts allt oftare för antisocialt beteende med glåpord, hot och filmande med mobiltelefoner. Detta skapar ofta en hotfull stämning mot poliser, och det både kan och har eskalerat genom att allt fler ansluter och omringar poliser på ett sätt som kan leda till att poliser inte kan utföra sitt arbete.
Sverigedemokraterna har sedan länge motionerat om att poliser behöver utökade befogenheter att markera mot individer som stör polisens arbete och beter sig oförskämt. Vi menar att en omedelbart kännbar konsekvens mot individer som inte hörsammar polisens uppmaning är rätt väg. Sverigedemokraterna vill därför se en utökad polisarrest där en person ska kunna anhållas även om det inte föreligger skäl för häktning och att ett sådant beslut ska kunna fattas av ett polisbefäl på plats i stället för av en åklagare.
Den 24 september deltar Mikael Damberg i SVT:s nyhetsmorgon med anledning av att flera poliser under ett massivt polisiärt upprop bland annat kräver nya polisiära befogenheter. En av dessa befogenheter motsvarar just Sverigedemokraternas förslag om utökad polisarrest.
Mikael Damberg menar i SVT:s nyhetsmorgon att samtliga förslag som poliserna framfört håller på att genomföras av regeringen.
Senast Sverigedemokraternas motion behandlades i riksdagen avslogs den med motiveringen att nuvarande regelverk för under vilka omständigheter och under vilka former som personer får anhållas redan är väl avvägt.
Jag vill därför fråga statsrådet Mikael Damberg:
Har statsrådet och regeringen ändrat uppfattning i frågan, och om det stämmer att detta är på väg att genomföras eller väldigt nära att genomföras, när beräknar statsrådet och regeringen att detta ska genomföras?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:44 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2021/22:44 av Adam Marttinen (SD)
Utökad polisarrest
Adam Marttinen har, så som jag uppfattar det, frågat mig om jag och regeringen ändrat uppfattning i frågan om en person ska kunna anhållas även om det inte föreligger skäl för häktning.
Adam Marttinen hänvisar till en intervju där redaktionen hade lyft ut ett antal särskilda förslag från kravlistan – det var dessa förslag jag kommenterade att regeringen arbetar med. Regleringen kring förhållandet mellan anhållande och häktning ger uttryck för en nödvändig avvägning mellan behovet av effektiva verktyg i brottsbekämpningen och det grundläggande kravet på rättssäkerhet i en rättsstat. Regeringen har inga avsikter att förändra dessa regler.
Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet syftar till att både bryta nyrekryteringen och att bekämpa gängkriminaliteten. Programmet innehåller åtgärder på många olika områden, t. ex. utvecklat stöd till de som vill eller kan motiveras att lämna en kriminell livsstil, utökade resurser till skola och socialtjänst i socialt utsatta områden, utökade möjligheter för polisen att genomföra husrannsakan för att i förebyggande syfte söka efter vapen och skärpta straff för bland annat vapen-och sprängmedelsbrott. Den 1 januari 2021 infördes en ny påföljd, ungdomsövervakning, för unga lagöverträdare och i augusti i år tog regeringen emot Gängbrottsutredningens betänkande med en rad straffrättsliga förslag mot brott i kriminella nätverk. Betänkandet är nu ute på remiss. Regeringen har dessutom nyligen föreslagit att den s.k. ungdomsreduktionen ska slopas för unga myndiga vid allvarlig brottslighet.
Satsningen mot gängkriminaliteten som regeringen nu genomför är den mest omfattande någonsin i Sverige och den angriper brottsligheten från flera håll samtidigt. Regeringens arbete för att motverka den grova kriminaliteten fortsätter med oförminskad kraft. Det är ett omfattande arbete och ett långsiktigt åtagande som vi avser fullfölja.
Stockholm den 6 oktober 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.