Skjutbanor som ligger intill fastigheter
Skriftlig fråga 2021/22:508 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-12-08
- Överlämnad
- 2021-12-08
- Anmäld
- 2021-12-09
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
- Svarsdatum
- 2021-12-22
- Besvarad
- 2021-12-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Allt fler skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet av oskäliga anledningar. Detta måste stoppas.
När det gäller permanenta skjutbanor och skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskytte och jakt, exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte och PPC (rörligt skytte och skytte från lägre positioner än knästående). Detta gäller även jägarnas träningsskytte, som bedrivs på jaktstigar med kula och hagel på många platser runt om i landet. Samt övningsskytte och inskjutning av vapen på egen mark.
I syfte att freda skjutbanor runt om i Sverige behöver helt klart fler åtgärder vidtas. Bland annat att det införs en undersökningsplikt inför förvärv av en fastighet som ligger intill en anläggning med risk för buller. Skjutbanor som legat på samma ställe i flera decennier, upp till 100 år, ska inte behöva stänga ned eller begränsa sina aktiviteter för att nyinflyttade grannar, som har haft vetskap om anläggningen innan de flyttade dit, börjar klaga.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att skydda skjutbanor som ligger intill fastigheter ?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:508 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:508 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Skjutbanor som ligger intill fastigheter
Marléne Lund Kopparklint har frågat justitie- och inrikesministern vilka åtgärder han ämnar vidta för att skydda skjutbanor som ligger intill fastigheter. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Marléne Lund Kopparklint framför i sin fråga att allt fler skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet av oskäliga anledningar och att detta måste stoppas. När det gäller såväl permanenta skjutbanor som skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskytte av olika slag och jägarnas träningsskytte. Fler åtgärder behöver införas för att freda denna typ av skjutbanor, bland annat att det införs en undersökningsplikt vid förvärv av en fastighet som ligger intill en anläggning med risk för buller. Skjutbanor som legat på samma ställe i flera decennier ska inte behöva stänga ned eller begränsa sina aktiviteter för att nyinflyttade grannar, som har haft vetskap om anläggningen innan de flyttade dit, börjar klaga.
Av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som har beslutats av riksdagen, följer bland annat att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. I den bebyggda miljön är det en utmaning att värna såväl förutsättningarna för att bedriva verksamheter av olika slag som en god miljö för till exempel boende. I förhållandet mellan olika verksam-heter, såväl näringsverksamhet som fritidsverksamhet, och till exempel bostäder är det främst miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900) som har betydelse.
Den som driver en skjutbana har anmälningsplikt enligt miljöbalken och miljöprövningsförordningen (2013:251). Det gäller skjutbanor som är anlagda för permanent bruk för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 mm) för mer än 5 000 skott per kalenderår. Det är möjligt att söka ett frivilligt tillstånd för att reglera eventuella intressekonflikter med omgivningen. Naturvårdsverket har i allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15) angivit riktvärden för buller från skjutbanor för finkalibrig ammunition. Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena.
Bor man intill en verksamhet får man i regel tåla störningar av olika slag till en viss gräns, men om störningarna är så omfattande att de utgör en olägenhet för människors hälsa kan krav ställas på att vidta försiktighetsmått. Enligt miljöbalken är en olägenhet för människors hälsa en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. En bedömning om vad som är en olägenhet ska utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och baseras inte enbart på en persons reaktion i det enskilda fallet. Det kan ställas krav på åtgärder i den utsträckning det inte kan anses oskäligt att uppfylla dem. Det ska också vara tekniskt möjligt att vidta åtgärderna och nyttan med åtgärderna ska vägas mot kostnaderna för de samma.
Jag delar inte Marléne Lund Kopparklints bild av att skjutbanor stoppas eller inskränks på grund av oskäliga anledningar. Jag ser därför inte i dagsläget skäl att vidta några särskilda åtgärder för att skydda skjutbanor som ligger intill fastigheter.
Stockholm den 22 december 2021
Annika Strandhäll
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.