Läromedel på meänkieli
Skriftlig fråga 2021/22:527 av Cassandra Sundin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-08
- Överlämnad
- 2021-12-08
- Anmäld
- 2021-12-09
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Meänkieli har varit ett officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige sedan år 1999. Detta till trots är språket utrotningshotat likt många andra minoritetsspråk över hela världen. Bristen på läromedel är ett exempel på faktorer som har en negativ inverkan på bevarandet av språket. Ytterligare insatser för att bevara, skydda och utveckla de nationella minoriteternas språk och kultur är av stor vikt. Detta särskilt med tanke på att förutsättningarna att bo och verka i många områden där språken finns naturligt utmanas mer och mer.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att öka utbudet av läromedel på meänkieli?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:527 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2020/21:527 av Cassandra Sundin (SD)
Läromedel på meänkieli
Cassandra Sundin har frågat utbildningsminister Anna Ekström om hon och regeringen avser att vidta några åtgärder för att öka utbudet av läromedel på meänkieli. Frågan har överlämnats till mig.
Språk är en stark bärare av minoriteternas kultur och identitet. Att undervisning i nationella minoritetsspråk genomförs i skolan är av grundläggande betydelse för att hindra språkens tillbakagång och säkra deras fortlevnad. Utmaningarna på området är emellertid flera. Trots att insatser har genomförts för att öka antalet lärare finns det i dag inte tillräckligt med lärare som kan undervisa i de nationella minoritetsspråken. Ett annat problem är bristen på läromedel.
Tillgång till läromedel av hög kvalitet som är anpassade efter undervisningen och till elevers olika behov och förutsättningar kan vara avgörande för undervisningens kvalitet. Bra läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. De centrala aktörerna, dvs. staten, läromedelsföretagen, forskarna och professionen, kan behöva samarbeta för att skapa förutsättningar för att sådana läromedel ska finnas tillgängliga.
Regeringen tillsatte 2019 Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel som redovisade sitt uppdrag i augusti 2021 i betänkandet Läromedel – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70). Utredningen bedömer i likhet med Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk att de små volymerna gör att produktionen inte blir lönsam och att kommersiella läromedelsproducenter därmed har begränsat intresse av att ta fram läromedel inom minoritetsspråken. Betänkandet är på remiss. Remisstiden går ut den 23 december 2021 och förslagen kommer därefter att beredas vidare inom Regeringskansliet.
I budgetpropositionen för 2022 föreslås 26,5 miljoner kronor årligen från och med nästa år för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. Regeringen anser att en nationell samordning av lärarresurserna i nationella minoritetsspråk kommer att stärka undervisningen i nationella minoritetsspråk. Regeringen avser även att ge Skolverket i uppdrag att genomföra en satsning på läromedel inom nationella minoritetsspråk för att ytterligare stärka dessa språk.
Stockholm den 15 december 2021
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.