Till innehåll på sidan

Besöksnäringens utmaningar kring kompetensförsörjning

Skriftlig fråga 2021/22:536 av Alexander Christiansson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-08
Överlämnad
2021-12-09
Anmäld
2021-12-10
Svarsdatum
2021-12-15
Sista svarsdatum
2021-12-15
Besvarad
2021-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

 

Bristen på arbetskraft inom de flesta branscher är en ödesfråga inom både offentlig och privat sektor. Listan på yrken som beräknas sakna arbetskraft inom den närmsta tiden kan göras lång, både inom yrken som kräver hög utbildning och yrken med övrig utbildningsnivå.

Som exempel beräknas det saknas läkare, lärare, mjukvaru- och systemutvecklare, poliser, psykologer, barnmorskor, biomedicinska analytiker, civilingenjörsyrken, fritidspedagoger men också buss-, spårvagns- och lastbilsförare, byggnads- och ventilationsplåtslagare, elektrikeryrken, golvläggare, hovmästare och servitörer, kockar och kallskänkor, kyl- och värmepumpstekniker och lokförare.

Inom de flesta näringslivsorganisationer menar man att bristen på kompetens är en av de största framtida utmaningarna. Efter pandemin har frågan nått en kritisk punkt för besöksnäringen som, med ljus och lykta, söker efter arbetskraft. I dag finns det cirka 46 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen med kopplingar till branschen. Av dessa är 15 500 personer inskrivna på Hotell- och restauranganställdas a-kassa. Samtidigt finns det 7 000 stycken lediga jobb inom branschen, vilket vittnar om en bugg i systemet.

Utöver det är totalt 377 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen när det finns enkla arbeten tillgängliga på den svenska arbetsmarknaden.

Vi i Sverigedemokraterna har belyst problematiken under en längre tid och har ett antal förslag för att komma till rätta med problemet.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att, inom sitt ansvarsområde, vidta för att hantera de brister som finns i matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare inom besöksnäringen?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:536 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

N2021/02996 Näringsdepartementet Näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:536 av Alexander Christiansson (SD)
Besöksnäringens utmaningar kring kompetensförsörjning

Alexander Christiansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att, inom mitt ansvarsområde, vidta för att hantera de brister som finns i matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare inom besöksnäringen.

Redan före pandemin var kompetensförsörjningen en viktig fråga för besöksnäringens olika branscher. Situationen har förvärrats under pandemin då många medarbetare sökt sig till andra sektorer där deras erfarenheter av service och värdskap är mycket attraktiva. Samtidigt finns det många arbetssökande med erfarenhet av jobb inom besöksnäringen som skulle gynnas av att matchningen mellan arbetssökande och jobb främjas.

Svenska löntagare ska möta förändringar på arbetsmarknaden med trygghet och framtidstro. Möjligheterna att ställa om mitt i yrkeslivet ska bli fler och mer tillgängliga. I Budgetpropositionen för 2022 föreslås därför ett omställningspaket som bl.a. omfattar ett nytt offentligt omställnings-studiestöd för att stärka möjligheter till studier och kompetensutveckling under hela arbetslivet. Studiestödet omfattar både bidrag och lån.

Regeringen föreslår också inrättandet av en ny omställningsorganisation vid Kammarkollegiet. Organisationen ska erbjuda grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Arbetsgivare som finansierar grundläggande omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska också kunna få ersättning för detta.

Fullt utbyggda kommer investeringarna i omställning inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken att omfatta flera miljarder. Det grundläggande omställnings- och kompetensstödet via Kammarkollegiet kommer 2024 omfatta 3,2 miljarder kronor årligen och omställningsstudiestödet kommer när det är fullt utbyggt 2026 att uppgå till mellan 6 – 9 miljarder kronor.

Besöksnäringen är även en betydande jobb- och integrationsmotor som bidrar till företagande och attraktionskraft i hela landet och som gynnas av starka förutsättningar. Bland annat har Tillväxtverket under perioden
2018–2021 finansierat och följt ett 50-tal projekt som har utvecklat metoder och arbetssätt för att underlätta för företag att få tillgång till kompetens och samtidigt erbjuda fler vägar in på arbetsmarknaden. Exempel på branscher och yrkesområden i projekten som relaterar till besöksnäringen är restaurang, transport och handel. Insatserna har handlat om utbildning, matchning, coachning, praktik, kompetenskartläggningar, stöd till arbetsgivare och språkstöd.

Mycket av arbetet med kompetensförsörjning sker regionalt. Regionerna och Gotlands kommun bedriver inom ramen för sitt utvecklingsansvar insatser inom kompetensförsörjning i samarbete med utbildningsaktörer, branschföreträdare och statliga myndigheter. Det handlar om att företag får tillgång till den kompetens som behövs, men också att ungdomar och vuxna utbildar sig inom områden där det finns jobb i framtiden. Regionens roll är att se helheten inom kompetensförsörjningsområdet och verka för att alla aktörer och insatser samverkar för att nå bäst effekt.

Regeringens nya strategi för hållbar turism och växande besöksnäring pekar ut jobb och kompetens som ett av fem strategiska områden. Med strategin visar regeringen på önskat läge för svensk turism och besöksnäring om tio år. Detta kan bidra till att etablera en samsyn som kan underlätta hållbar utveckling i hela besöksnäringens aktörssystem. Strategin lyfter också fram kompetensutveckling som viktigt ur både individens, arbetsgivarens och samhällets perspektiv. För att behålla och utveckla personal behövs goda möjligheter för kompetensutveckling men också tydligare karriärvägar och möjligheter till yrkesväxling. Strategin pekar också på behovet av rörlighet mellan utbildningsformer och möjligheten att kunna växla mellan utbildning och arbete eller kombinera dessa två.

Stockholm den 14 december 2021

Karl-Petter Thorwaldsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.