Brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod för polisen
Skriftlig fråga 2021/22:542 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Utvecklingen i Sverige med skjutningar och sprängningar saknar internationell motsvarighet. Regeringens punktinsatser hjälper föga. Bevis för det utgörs av dagliga rapporter från medierna men framför allt brottsstatistiken. Gängkriminaliteten och dess revirkrig har inte bromsats. Socialarbetare och blåljuspersonal trycks ut från utsatta områden, där de utsätts för hot och våld av kriminella gäng som är verksamma där. Arbetsmiljön är under all kritik, och man kan fråga sig hur mycket våra samhällsbärande tjänstepersoner och deras nära och kära ska behöva stå ut med. För att krossa gängkriminaliteten som utvecklats i Sverige de senaste åren måste vi först och främst börja resonera utifrån aspekten att gängkriminalitet är en lukrativ affärsmodell och att vissa gängkriminella vill leva enligt denna modell. Vi måste se till att statusen de bär på, kör omkring i och bor i avlägsnas. Deras lojala nätverk måste luckras upp, och deras möjligheter till inkomst ska stoppas. Brottsprovokation som arbetsmetod bör tillåtas.
För poliser är det förbjudet med brottsprovokation, medan bevisprovokation är tillåtet. För att skapa kraftfulla insatser mot gängkriminaliteten måste detta ändras. Brottsprovokation bör kunna vara ett möjligt arbetssätt för polisen i särskilda fall. Därför bör en metod utarbetas skyndsamt, där man också tittar på länder som använder sig av metoden redan nu. Allt i syfte att bekämpa grov kriminalitet som gängkriminalitet och organiserad brottslighet.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att utreda förutsättningarna för att kunna använda brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod för polisen i fall med grov organiserad brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:542 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:542 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod för polisen
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att utreda förutsättningar för att kunna använda brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod för polisen i fall med grov organiserad brottslighet.
Så kallade provokativa åtgärder är inte uttryckligen reglerade i svensk lagstiftning. Däremot har sådana åtgärder behandlats i praxis. Det finns inget generellt förbud mot att polisen använder sig av vare sig så kallad ren brottsprovokation eller bevisprovokation. Däremot finns det riktlinjer för när och hur sådana åtgärder får användas. Omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat brottets allvar, är avgörande för vad som är tillåtet. Det är aldrig tillåtet att provocera någon till att begå ett brott som han eller hon aldrig annars hade begått. Alltför långtgående provokativa åtgärder kan innebära en kränkning av den utsattes rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Riksdagen har flera gånger, senast i somras, gett uttryck för att det i nuläget saknas anledning att ta initiativ för att utreda polisens möjligheter att använda provokativa åtgärder. Jag har inte fått del av någon information som föranleder mig att ha någon annan uppfattning.
Att bekämpa organiserad brottslighet är en angelägen och högt prioriterad fråga för regeringen. En av de viktigaste åtgärderna i brottsbekämpningen är att regeringen genomför en historisk satsning för att stärka rättsväsendet. Det har aldrig tidigare funnits så många poliser som i år och de brottsbekämpande myndigheterna har fått fler verktyg för att förhindra och utreda brott.
Stockholm den 27 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.