Europeisk träindustri

Skriftlig fråga 2021/22:721 av Larry Söder (KD)

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

En hållbar utveckling av grön infrastruktur och fler utemiljöer i trä hotas av förbud inom EU. Uppemot 80 procent av de i dag godkända träskyddsmedlen riskerar ett förbud. 

För att skydda träprodukter behövs effektiva träskyddsmedel som samtidigt är miljöriktiga. Utveckling och produktion av träskyddsmedel är reglerat på EU-nivå under Biocidal Products Regulation (BPR). 

BPR har stor betydelse för beständiga träprodukter inom EU:s inre marknad. BPR ställer krav på träskyddsmedel och de aktiva ämnen som ingår – biocider som är utvecklade för att vara effektiva mot träförstörande rötsvampar, mögel och träätande insekter. BPR ställer långtgående krav på regelbundet upprepade godkännande och omfattande dokumentation avseende funktion och risker. Avsikten från lagstiftaren är att se över och byta ut medel som inte möter kraven samt att därigenom tvinga fram innovation och utveckling. 

Införandet av BPR har fram till i dag resulterat i att många aktiva ämnen som inte lever upp till kraven inte längre är godkända. Träskyddsbranschen har samtidigt utvecklat nya träskyddsmedel som både är effektiva och säkra. 

BPR och dess tillämpning är tyvärr dåligt anpassad till träskyddsbranschens speciella förutsättningar och riskerar därför i stället att försvåra innovation så att marknaden riskerar att stå utan trävaror med effektivt skydd mot röta. Träskyddsmedlens effektivitet måste klara de konstruktionstekniska beständighetskraven som marknaden ställer på beständigt trä, speciellt nu när trä ska användas på fler ställen och ersätta ändliga och miljöbelastande byggmaterial som betong och stål. 

Fyra av fem aktiva substanser riskerar inom kort ett förbud, vilket kan få ytterst negativa konsekvenser för träanvändningen i Europa. Europeisk träskyddsindustri är en helt avgörande verksamhet för att säkerställa att hållbara produkter finns på marknaden för att åstadkomma hållbara, cirkulära träbaserade infrastrukturkonstruktioner som järnvägsslipers, ledningsstolpar för elnät, broar och utemiljöer i trä. Därför är det av vikt att regelverket och dess tillämpning anpassas utifrån träskyddsindustrins särskilda förutsättningar. Att utveckla träskyddsmedel tar tid, som inte ges inom ramen för BPR i dag. Att varje europeiskt land har sina nationella regelverk och tillämpningar gör att utvecklingen blir alltför kostsam och tidskrävande, speciellt när ansökningar och tillstånd ska förnyas var femte år.

EU:s nya initiativ New European Bauhaus handlar om inkluderande, vackra och hållbara livs- och boendemiljöer i Europa de kommande åren. Här har svensk träråvara en viktig roll att spela. 

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa fortsatt användning av impregnerat trä i infrastrukturkonstruktioner och utemiljöer?