Spridning av radikal islamism i moskéer

Skriftlig fråga 2021/22:78 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-09-30
Överlämnad
2021-10-01
Anmäld
2021-10-12
Svarsdatum
2021-10-13
Sista svarsdatum
2021-10-13
Besvarad
2021-10-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin har meddelat att man nu stänger sex moskéer i landet och att verksamheten i två organisationer kommer att stoppas. Detta efter misstanke om att radikal islamistisk propaganda produceras där.

Under det kommande året kommer ytterligare tio föreningar att bli föremål för ett upplösningsförfarande, fyra av dem nästa månad, sa han vidare.

Darmanin säger också att han har uppmanat departementen att vägra uppehållstillstånd till imamer som skickats av ett främmande land.

I Sverige finns det flertal exempel på både imamer och moskéer som sprider radikal islamistisk och även antisemitisk propaganda.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder vidtar ministern för att förhindra att radikal islamism och antisemitism sprids i moskéer, och är ministern beredd att följa Frankrikes exempel med att stänga ned moskéer och vägra uppehållstillstånd till imamer som skickats av ett främmande land, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:78 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/03435 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:78 Spridning av radikal islamism i moskéer av Björn Söder (SD)

Björn Söder har frågat mig om vilka åtgärder jag vidtar för att förhindra att radikal islamism och antisemitism sprids i moskéer. Björn Söder har vidare frågat mig om jag är beredd att följa Frankrikes exempel med att stänga ned moskéer och vägra uppehållstillstånd till imamer som skickats av ett främmande land, och om inte, varför.

Regeringen har förstärkt och utvecklat arbetet med att förebygga radikalisering och förhindra rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism genom inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet och genom uppdrag till flera myndigheter. De omfattande ekonomiska satsningarna på rättsväsendet, och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, innebär bättre förutsättningar i terrorismbekämpningen. Säkerhetspolisen har utvecklat sitt samarbete med såväl Polismyndigheten som andra myndigheter under senare år, bland annat i syfte att försöka begränsa att radikala och våldsbejakande tolkningar av islam sprids i samhället, till exempel i skolor eller i moskéer.

Det är av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet. Inom Regeringskansliet bereds ett förslag till en ny lag som ska ersätta lagen om särskild utlänningskontroll. I den utredning som ligger till grund för arbetet, Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16), föreslås bland annat att det ska bli lättare att utvisa kvalificerade säkerhetshot än enligt den nuvarande lagstiftningen.

Sverige har en omfattande kriminalisering mot terrorism. På regeringens initiativ har kriminaliseringen utvidgats flera gånger, senast 2020 då ett särskilt straffansvar för vissa former av samröre med en terroristorganisation infördes. I Regeringskansliet bereds för närvarande förslagen från den utredning som gjort en översyn över hela den straffrättsliga terrorismlagstiftningen (SOU 2019:49). Terroristbrottsutredningen föreslog bl.a. en bredare kriminalisering av terrorismrelaterad offentlig uppmaning och utbildning samt flera straffskärpningar.

En viktig utgångspunkt för regeringen är att grundläggande fri- och rättigheter och rättsstatens principer ska säkerställas vid alla insatser. Religionsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige och innebär att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Staten kan inte upplösa religiösa samfund. Brottslig verksamhet ska emellertid alltid bekämpas oavsett var den förekommer.

Slutligen vill jag understryka att det är av största vikt att inga offentliga medel används till antidemokratisk verksamhet. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet (dir. 2020:117).

Stockholm den 13 oktober 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.