Situationen på Västbanken

Skriftlig fråga 2022/23:134 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

Under 2022 har det pågått spridda oroligheter, incidenter och våldsamheter i Jerusalem, inte minst i gamla staden med omnejd. Stadsdelen Sheikh Jarrah har, under perioder, varit särskilt påverkad och oroligheterna väntas att fortsätta samt eskalera. I Palestina är situationen på bristningsgränsen och år 2022 går enligt en FN-rapport från i oktober mot att vara det dödligaste året sedan 2005 för palestinier på Västbanken. Inte minst är situationen prekär för människorättsförsvarare. En av dem som är särskilt utsatt är Issa Amro, grundare av organisationen Youth Against Settlements och en välkänd och internationellt respekterad människorättsförsvarare med en uttalad och konsekvent strategi av att förespråka icke-våld. År 2010 tilldelades han ett FN-pris som årets människorättsaktivist i Palestina. Hans situation har länge varit utsatt, men den har blivit särskilt svår den senaste hösten. I stadsdelen Tel Rumeida i centrala Hebron har vandalism, hot och våld från bosättare och israeliska soldater blivit en del av vardagen för palestinier.

Från Tel Rumeida har det spridits videoklipp där bland annat israeliska soldater hyllat högerextrema politiker och uppmanat till mer våld för att ordna situationen i stadsdelen. Vidare har ett flertal klipp spridits där israeliska soldater misshandlar israeliska aktivister som demonstrerar fredligt till stöd för det palestinska folket. Trots att händelserna anmälts och det rapporteras om att flertalet soldater tagits ur tjänst går inte israeliska myndigheter vidare med de anmälningar som kommit in. Issa Amro är en av dem som filmat händelserna och delat detta med israelisk polis. I stället för en vidare utredning om händelserna fick han se sig själv anhållen den 28 november. Hans hem förklarades för några veckor sedan som stängd militär zon och ingen utom Amro tilläts då komma in i huset. Detta uppmärksammades av FN som även tidigare agerat till försvar för Amro och påtalat att han är en speciell måltavla för såväl den israeliska militärmakten som bosättarrörelsen.

År 2022 ser ut att bli det dödligaste året i regionen sedan FN började mäta detta 2005, och konflikten förvärras för varje dag som våld företräder dialog och diplomati. En tvåstatslösning ser långt ifrån möjlig ut, och samtidigt har den palestinska regeringen länge velat ha en tvåstatslösning i enlighet med 1967 års landsgränser. Även den israeliska staten har uttalat samma ambition. Trots detta fortsätter bosättningarna och ett efterföljande våld från bosättarrörelsen och soldater. Även i Israel har terrordåd och våldsamma incidenter inträffat till följd av situationen på Västbanken. Civila blir alltid mest lidande. I denna prekära situation är människorättsförsvarare avgörande för att alltid se till att internationell rätt följs och att mänskliga rättigheter efterföljs.

Människorättsförsvarare blir fängslade och åtalade enbart för att bedriva kampanjer till försvar för mänskliga rättigheter. Många har fått stöd från diplomater och EU-parlamentariker i sitt arbete. Nu behöver människorättsförsvarare och aktivister omvärldens stöd för att skyddas från hot, våld, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden. 

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att se till att mänskliga rättigheter följs i Israel och Palestina, och vad tänker Sverige göra för att skydda människorättsförsvarare i konflikten?