Minskade klyftor
Skriftlig fråga 2022/23:15 av Sofie Eriksson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-10-27
- Överlämnad
- 2022-10-27
- Besvarad
- 2022-11-02
- Sista svarsdatum
- 2022-11-02
- Svarsdatum
- 2022-11-02
- Anmäld
- 2022-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Commitment to Reducing Inequality Index är ett jämlikhetsindex som tas fram vartannat år av Oxfam tillsammans med Development Finance International (DFI). I indexet rankas 161 länders åtaganden för att minska den ekonomiska ojämlikheten. Rapporten analyserar specifikt åtgärder inom tre områden som är avgörande för att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: välfärd, skatter och arbetstagares rättigheter.
Årets index som mäter åren 2020–2021 visar en negativ trend i världen, där den ekonomiska ojämlikheten ökar. Under den värsta hälsokrisen på ett århundrande valde hälften av de fattigaste länderna att minska sina sjukvårdsbudgetar, och 95 procent av alla länder frös eller sänkte skatterna för rika och företag. Sverige rasar till plats 20, lägst rankat av de nordiska länderna, medan Norge toppar listan.
Jag delar Oxfams uppfattning att utvecklingen i Sverige och världen just nu är oroande. Sveriges skattepolitik har inte lyckats bekämpa ekonomisk ojämlikhet, och ojämlikhet är dålig för tillväxten.
Enligt Oxfam hamnar Sverige inom skatteområdet bara på plats 103 av 161. Rankningen baseras både på politiska åtgärder inom skatteområdet de senaste två åren och på effekterna av de senaste decenniernas skattepolitik som har lett till ökande klyftor i Sverige.
Oxfam vill se att politiken gör en analys och föreslår lösningar både för att minska den ekonomiska ojämlikheten inom Sveriges gränser och för att minska ojämlikheten mellan länder och i länder med utbredd fattigdom. Jag delar den uppfattningen, och det borde regeringen också göra. Vi behöver snabbt få till stånd en ny, omfattande skattereform och inte röra enprocentsmålet för biståndet.
Jag vill ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:
Genom vilka åtgärder vill ministern minska de ekonomiska klyftorna i Sverige och världen?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:15 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2022/23:15 av Sofie Eriksson (S)
Minskade klyftor
Sofie Eriksson har frågat mig genom vilka åtgärder jag vill minska de ekonomiska klyftorna i Sverige och världen.
Den övergripande inriktningen på den ekonomiska politiken under den kommande mandatperioden är att motverka arbetslöshet och stärka Sveriges tillväxtförmåga. Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning ger människor ökade möjligheter att av egen kraft styra och kontrollera sina egna livsvillkor. En god tillväxt byggs av en hög produktivitet genom företag med konkurrenskraftiga förutsättningar. Det skapar förutsättningar för att Sverige även framöver ska kunna var ett rikt välfärdsland.
En central princip för det svenska välfärdssamhället är att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ingenting skapar välstånd i ett land, som arbete. Ingenting motverkar enskilda människors fattigdom, som att ha ett arbete. Och ingenting skapar nya klassresor, som att få sitt allra första arbete. Arbete ska alltid löna sig och bidragssystemen ska vara utformade så att de skapar drivkrafter till arbete och inte låser in människor i bidragsberoende. Samtidigt är det viktigt att människor känner tillit till välfärdsystemen och upplever trygghet i de skeden av livet de inte kan arbeta.
Under den kommande mandatperioden ska skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänkas för att öka incitamenten att arbeta och därmed öka antalet arbetade timmar i ekonomin. En stor bidragsreform ska genomföras i syfte att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskapet. När fler arbetar och färre försörjs av sociala ersättningar minskar gradvis inkomstskillnaderna i Sverige.
Att öka likvärdigheten i den svenska skolan och höja kvaliteten på utbildning kommer också att vara i fokus under den kommande mandatperioden. Detta skapar möjligheter och minskar risken för utanförskap.
Svensk biståndspolitik ska vara fortsatt generös. En reformagenda för biståndet ska tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Tematiska prioriteringar ska göras med fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Därmed bidrar Sverige till att inkomstklyftorna minskas även internationellt.
Stockholm den 2 november 2022
Elisabeth Svantesson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.