Till innehåll på sidan

Verkställighet av tillkännagivanden om riskskatt

Skriftlig fråga 2022/23:17 av Niklas Karlsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-10-27
Överlämnad
2022-10-27
Besvarad
2022-11-02
Sista svarsdatum
2022-11-02
Svarsdatum
2022-11-02
Anmäld
2022-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Under föregående valperiod använde oppositionspartier ofta tillkännagivanden som en form av motionsinstitut vid sidan om den allmänna motionstiden (AMT). Det är alltid frestande för oppositionspartier att utställa löften som de vet svårligen kan infrias av den sittande regeringen. Problemet är när valfebern går så långt att man genom tillkännagivanden även sätter fälleben för sig själv.

Den nya lagen om riskskatt för kreditinstitut föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021. Höjningen av skattesatsen för riskskatten från 0,05 till 0,06 procent föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2022.

Skatteutskottet föreslog i betänkandet 2021/22:SkU11 vidare tre tillkännagivanden till regeringen: 

Regeringen ska senast den 1 oktober 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag som träder i kraft senast den 1 januari 2023 som undantar Kommuninvest från riskskatt för kreditinstitut och snarast med ett förslag om att kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnaderna till följd av riskskatten. 

Regeringen ska utreda möjligheten att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att skatten inte drabbar lokalt förankrad bankverksamhet.

Regeringen ska noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten och, om sådana effekter konstateras, återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Utskottet lägger på eget initiativ fram förslagen till tillkännagivanden om lokalt förankrad bankverksamhet och om skadliga effekter. Förslaget till tillkännagivande om undantag för Kommuninvest grundas på förslag i motioner.

Jag vill ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

När avser ministern att lägga fram förslag utifrån dessa tre tillkännagivanden?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:17 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fi2022/02870 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:17 av Niklas Karlsson (S)
Verkställighet av tillkännagivanden om riskskatt

Niklas Karlsson har frågat mig när jag avser att lägga fram förslag utifrån de tre tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen i skatteutskottets betänkande 2021/22:SkU11.

Från och med i år gäller att stora kreditinstitut ska betala riskskatt enligt lagen om riskskatt för kreditinstitut. Enligt lagen ska kreditinstitut betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett visst gränsvärde. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen.

Enligt riksdagens tillkännagivanden uppmanas regeringen att:

Undanta det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest från lagen om riskskatt och att senast den 1 oktober 2022 lämna förslag på ett undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.

Utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.

Noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Tillkännagivandena bereds nu inom Regeringskansliet.

Stockholm den 2 november 2022

Elisabeth Svantesson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.