Krav på återbetalning av bostadsbidrag
Skriftlig fråga 2022/23:251 av Isabell Mixter (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-01-20
- Överlämnad
- 2023-01-23
- Anmäld
- 2023-01-24
- Svarsdatum
- 2023-02-01
- Sista svarsdatum
- 2023-02-01
- Besvarad
- 2023-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Bostadsbidragets konstruktion, med preliminära bidrag som betalas ut och som sedan fastställs långt senare, har kritiserats under lång tid. Konstruktionen leder bland annat till att bidraget både är svårt att förstå för den sökande och besvärligt att administrera. Men framför allt leder den till att krav på återbetalning många gånger riktas mot bidragsmottagarna, ofta med långsiktig skuldsättning som följd. Samtidigt får en stor andel av bidragsmottagarna för lågt bidrag och får därför ett tilläggsbidrag i efterhand.
Under 2018 blev över 82 000 mottagare av bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. Det motsvarar närmare 40 procent av samtliga mottagare. Samma år fick över 36 000 mottagare, strax under 20 procent av det totala antalet mottagare, för lågt bidrag och fick därför tilläggsbidrag i efterhand. Såväl antalet som andelen återbetalningsskyldiga och tilläggsbidrag har legat på ungefär samma nivå per år under de senaste åren. Siffrorna kommer från slutbetänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101), som presenterades i januari 2022.
Samma betänkande innehåller förslag på hur problemen med preliminära bidrag kan åtgärdas. Trots att det gått ett år sedan betänkandet presenterades har varken den föregående eller den nuvarande regeringen tagit några initiativ med anledning av det. Av regeringens propositionsförteckning för riksdagsåret framgår att det inte heller finns några planer på att åtgärda problemet. Samtidigt drabbar den historiskt höga inflationen framför allt de hushåll som har minst marginaler och därmed störst behov av bostadsbidraget. Det är också väl belagt att många avstår från att söka bostadsbidraget, trots att behovet av extra inkomster är stort, till följd av risken för skuldsättning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Avser statsrådet att ta något initiativ för att åtgärda problemen med skuldsättning till följd av bostadsbidragets konstruktion?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:251 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2022/23:251 av Isabell Mixter (V)
Krav på återbetalning av bostadsbidrag
Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att åtgärda problemen med skuldsättning till följd av bostadsbidraget konstruktion.
Sverige står inför sämre ekonomiska tider samtidigt som många människor påverkas av dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och ökade energi- och bränslepriser. Hushållen, inte minst barnfamiljer, drabbas hårt av den svåra ekonomiska situationen. Det har därför varit angeläget att mildra effekterna för hushållen och bostadsbidraget utgör ett viktigt stöd för många av de svagaste hushållen.
Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts till och med den 30 juni 2023. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis med ett belopp om 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, dvs. som mest 1 325 kronor per månad. Tilläggsbidraget ingår inte i den slutliga avstämning av bostadsbidraget som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Det innebär att mottagande hushåll inte riskerar något återkrav som avser tilläggsbidraget.
Regeringen har utöver detta bland annat fått ett omfattande elstöd på plats, fastställt riksnormen för försörjningsstödet på en nivå som ligger 8,6 procent högre än 2022 och bibehållit arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på den högre nivå som har gällt under covid-19-pandemin. Sammantaget är detta kraftfulla åtgärder för att hjälpa hushållen i en svår tid med ett särskilt fokus på de allra svagaste hushållen.
Bostadsbidraget ska vara träffsäkert och ha en god konstruktion. En viktig del i detta är arbetet med att minska risken för både återkrav och skuldsättning inom bostadsbidraget. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS) (S 2018:13) har haft i uppdrag att se över reglerna för bostadsbidrag för att bland annat minska skuldsättningen.
Utredningens slutbetänkande Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Sedan tidigare har det även gjorts en ändring av bostadsbidragets avstämningsförfarande som lett till att fler nu får besked om slutligt bostadsbidrag tidigare än förut. Inom ramen för detta har visst arbete kunnat ske i syfte att minska återkraven. Regeringen fortsätter noga följa utvecklingen framöver.
Stockholm den 1 februari 2023
Anna Tenje
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.