Skyddsstopp och lärarbrist

Skriftlig fråga 2022/23:28 av Linus Sköld (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

Underskottet på behöriga lärare är stort. Det framstår som att läraryrket inte är ett yrke med nog hög attraktivitet. Det finns många platser på lärarprogrammet, men söktrycket viker.

Under de två senaste mandatperioderna har de dåvarande regeringarna vidtagit ett antal åtgärder för att söka lösningen på lärarbristen. Reformer har genomförts för att höja både lärarlöner och läraryrkets status. Fler vägar till läraryrket har inneburit att det blivit lättare för akademiker att skaffa sig lärarbehörighet. Platserna på lärarutbildningen har byggts ut. Arbetsintegrerat lärande som modell för att underlätta för obehöriga att jobba och plugga för behörighet parallellt har understötts, för att ta några exempel.

Lärarbristen har förvisso minskat något, men på vissa håll i landet är den allvarligare än någonsin. I början på hösten märktes den yttersta konsekvensen av personalbristen på Raketskolan i Kiruna. Skyddsombudet stoppade arbetet för att arbetsmiljön för de lärare som hade alltför få behöriga kollegor hotade deras hälsa. Kort därpå gick lärarfacken ut och pekade på att över 200 skolor löper samma risk för skyddsstopp till följd av lärarbristens konsekvenser för arbetsmiljön.

Samtidigt läser jag nu i Tidöavtalet, som ligger till grund för regeringens politik, att lärarutbildningen ska centraliseras. Som riksdagsledamot från Norrbotten oroas jag av det förslaget. Från Kiruna till närmaste campusförlagda lärarutbildning är det över 30 mil. Om lärarutbildningen ska centraliseras riskerar det långa avståndet att öka ytterligare. För mig blir det tydligt att det inte skulle underlätta lärarförsörjningen i Kiruna.

I dagsläget saknas 22 500 legitimerade lärare. 

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:

Hur avser statsrådet att agera för att lösa lärarbristen?