Till innehåll på sidan

Bris och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck

Skriftlig fråga 2022/23:332 av Michael Rubbestad (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-02-09
Överlämnad
2023-02-10
Anmäld
2023-02-14
Svarsdatum
2023-02-22
Sista svarsdatum
2023-02-22
Besvarad
2023-02-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Bris (Barnens rätt i samhället) är en barnrättsorganisation, och verksamheten utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter.

I februari månad uppmärksammades att Bris i sin externa marknadsföring med budskapet Du kan höra av dig när som helst, om vad som helst visar en kurator iklädd den värderingsstyrda slöjan hijab. Marknadsföringen förekom på såväl internet som på baksidan av mjölkpaket.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett mycket allvarligt och utbrett problem för många flickor och unga kvinnor i Sverige. För att bevara familjens heder begränsas flickornas valfrihet, levnadsvillkor och sexualitet. Vanliga exempel är begränsningar vid klädval, deltagande i simundervisning, övernattningar eller möjligheten att få ha kontakt eller umgås med vänner och bekanta av det motsatta könet som inte tillhör familjen.

Att skada familjens heder kan leda till bestraffningar i form av fysisk och psykisk misshandel, tvångsäktenskap och kränkningar, eller i värsta fall mord.

I en debattartikel publicerad i Expressen den 7 februari 2023 (https://www.expressen.se/debatt/bris-hijab-reklam--skrammer-bort-barn/) skriver debattören och det före detta offret för hederskultur Faw Azzat att om hon mötts av denna kampanj som ung hade hon avstått från att kontakta Bris. Hon förklarar det med orden: Som offer för hederskultur är man livrädd att det ska bli känt att man sökt hjälp utanför familjen. Tankar som: vem är den här kvinnan? Känner hon någon som kan känna min pappa? Tänk om hon skvallrar? räcker för att avstå att söka hjälp. Hijab har en direkt koppling till hederskultur och våld mot kvinnor, eftersom symbolen ofta används för att upprätthålla kontroll och underkastelse av kvinnor. Genom att använda symbolen hijab som en del av sin marknadsföring, sänder Bris ut signaler som normaliserar det.

Bris har i ett pressmeddelande den 7 februari (https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion/kommentarer/bris-kommenterar-kritik/) kommenterat den kritik som riktats emot dem. De skriver: Bris delar inte debattundertecknarens uppfattning om vilka slutsatser som går att dra utifrån att en person bär slöja. Bilden som slås fast är onyanserad, och matchar inte med verkligheten.

Kommentaren visar mycket tydligt att de inte alls förstår den kritik som riktats emot dem eller den verklighet som över 240 000 flickor och kvinnor lever i. Det är lika tydligt att någon som helst åtgärd inte kommer att vidtas.

Regeringen har i såväl regeringsförklaringen som Tidöavtalet tydligt aviserat att kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska prioriteras och intensifieras. Ett flertal ekonomiska satsningar har i den gemensamma budgeten tillsammans med Sverigedemokraterna gjorts på området.

Den 1 november meddelades att 20 miljoner årligen ska avsättas för att möjliggöra den långsiktiga finansieringen av Bris nationella stödlinje för barn.

Min fråga till statsrådet Paulina Brandberg är därför:

 

Har statsrådet och regeringen, mot bakgrund av det som anförs ovan om Bris som erhåller finansiellt stöd om 20 miljoner kronor per år av staten samt regeringens mål om att bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket, för avsikt att vidta några generella åtgärder och i så fall vilka?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:332 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

S2023/00625 Socialdepartementet Socialtjänstministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:332 av Michael Rubbestad (SD)
Bris och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck

Michael Rubbestad har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon och regeringen, mot bakgrund av det som anförs om Bris som erhåller finansiellt stöd om 20 miljoner kronor per år av staten samt regeringens mål om att bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket, har för avsikt att vidta några generella åtgärder och i så fall vilka.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Hedersrelaterat våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle.

Att vidta åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet är en viktig del i arbetet med att bekämpa hedersnormer och hedersförtryck. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag på hur en lagstiftning som kriminaliserar bl.a. oskuldskontroller och oskuldsoperationer ska se ut. Utredaren har även i uppdrag att se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott ska kriminaliseras samt det straffrättsliga skyddet mot s.k. omvändelseförsök. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2023.

Fler barn behöver också skyddas mot att fara illa utomlands. I promemorian Ett utvidgat utreseförbud för barn (Ds 2022:9) föreslås bl.a. att tillämpningsområdet för det befintliga utreseförbudet enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska utvidgas. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Målet för barnrättspolitiken i Sverige är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda och åtnjuta det skydd och det stöd som lagstiftningen garanterar. I arbetet med att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken är det civila samhällets organisationer helt centrala. Regeringen för en systematisk dialog med sådana organisationer inom ramen för exempelvis Barnrättsdelegationen. Det är viktigt med ett kontinuerligt stöd för att de ska kunna bedriva en verksamhet med kvalitet där barn inte hamnar utanför.

Alla barn har rätt att känna sig trygga och ska ges förutsättningar att växa upp och ges möjlighet till utveckling. Frågan om att tidigt nå och hjälpa barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa på olika sätt är högt prioriterad. Som Michael Rubbestad uppmärksammar har regeringen därför avsatt 20 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att möjliggöra finansiering av Bris nationella stödlinje.

Stockholm den 22 februari 2023

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.