Vinstutdelning i den nya friskolelagen
Skriftlig fråga 2022/23:35 av Camilla Hansén (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-11-02
- Överlämnad
- 2022-11-02
- Anmäld
- 2022-11-08
- Svarsdatum
- 2022-11-09
- Sista svarsdatum
- 2022-11-09
- Besvarad
- 2022-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Statsrådet Lotta Edholm har ansvar för att presentera förslag till en ny friskolelag där vinstutdelning hos fristående skolhuvudmän ska behandlas.
En stor andel av Sveriges föräldrar med barn i skolan tycker inte att vinstutdelning ska tillåtas inom skattefinansierad skola. Även i befolkningen som helhet är stödet stort. SVT:s valundersökning visar dessutom att väljare från alla partier är positiva till att förbjuda vinstutdelning.
En anledning till att vinstutdelning är möjligt är resursfördelningen. När elever byter till fristående skolor tar de med sig hela skolpengen, men kommunen står kvar med en stor del av kostnaden för skyldigheten att tillhandahålla en skolplats.
Det får förstås som att regeringen endast vill begränsa vinstutdelning – för nya aktörer eller etablerade aktörer som köper en ny skola – under en inledningsfas. Regelverket ska också ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur och ekonomiska förutsättningar.
Det är bara de stora skolkoncernerna som har en komplicerad bolagsstruktur som kräver hänsyn, inte små, enskilda och idéburna skolor. Det är bara stora bolag med befintlig verksamhet som kan redovisa stabil ekonomi innan verksamheten startats eller köpts, inte ideella föräldrakooperativ eller nystartade ekonomiska föreningar.
Förutsättningar för likvärdighet verkar små utan rättvis resursfördelning, och det förbud mot vinstutdelning som Sveriges föräldrar, oavsett om man har barn på kommunal eller fristående skola, och väljare, oavsett partifärg, visar stöd för verkar inte alls utredas.
Mot bakgrund av den folkliga opinionen och skolhuvudmäns olika villkor blir min fråga till statsrådet Lotta Edholm:
Avser statsrådet att i utredningsdirektiven säkerställa att likvärdighet vad gäller resursfördelning och vinstutdelning utreds fullt ut inför den nya friskolelagen, och i så fall hur?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:35 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2022/23:35 av Camilla Hansén (MP)
Vinstutdelning i den nya friskolelagen
Camilla Hansén har frågat mig om jag avser att i utredningsdirektiven säkerställa att likvärdighet vad gäller resursfördelning och vinstutdelning utreds fullt ut inför den nya friskolelagen, och i så fall hur.
En utgångspunkt för mitt och regeringens arbete när det gäller skolans område är att ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet. Ett led i det är att regeringen har för avsikt att ge tilläggsdirektiv till Utredningen om en skola utan vinstintresse (U 2022:08) för att se till att vinstutdelning inte får ske de första åren efter att en skola startats eller bytt ägare. En annan åtgärd regeringen planerar är en skärpt ägar- och ledningsprövning vid start eller övertagande av en skola, bland annat genom att införa krav på långsiktigt ägande och ekonomiska garantier. På detta sätt kan en stabil ekonomi byggas upp som garanterar en långsiktigt verksamhet som drivs med kvalitet.
För att uppnå likvärdighet i hela landet behövs det också mer likvärdiga förutsättningar för huvudmännen. Statens skolverks statistik visar år efter år att det är stora skillnader mellan kommuner i hur mycket pengar som satsas per elev. Vidare har Riksrevisionen nyligen i sin rapport (Skolpengen – effektivitet och konsekvenser, RiR 2022:17) konstaterat att det nuvarande regelverket för kommuners bidrag till enskilda huvudmän medför svårigheter för såväl huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet som en effektiv resursfördelning. Regeringen avser därför att öka den statliga styrningen av finansieringen genom att under mandatperioden ta steg för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Ett viktigt underlag blir betänkandet från Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan (U 2020:07) som redovisade sitt uppdrag den 7 november.
Andra insatser som regeringen avser att arbeta med för att öka likvärdigheten och kvaliteten i skolväsendet är att införa ytterligare steg i den så kallade sanktionstrappan, alltså de ingripanden som Statens skolinspektion får göra i sin tillsynsverksamhet i det fall brister uppdagas. Det är då frågan om bl.a. skärpta viten, införande av sanktionsavgifter och möjlighet till byte av ledning eller tvångsförvaltning.
Stockholm den 9 november 2022
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.