Ny järnväg för Sverige

Skriftlig fråga 2022/23:41 av Carina Ödebrink (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-11-04
Överlämnad
2022-11-07
Anmäld
2022-11-08
Svarsdatum
2022-11-16
Sista svarsdatum
2022-11-16
Besvarad
2022-11-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Vårt land behöver utveckla ett modernt och stabilt transportsystem som bidrar till att stärka landets utveckling, tillväxt och konkurrenskraft samt till klimatomställningen. En av de enskilt viktigaste infrastrukturfrågorna är utveckling av järnvägssystemet för att öka både kapacitet och hastighet på ett modernare järnvägsnät.

Det var den dåvarande alliansregeringen som tog initiativet att bygga nya stambanor i Sverige i det som kom att kallas Sverigebygget. Med 400 miljarder kronor i investeringar fram till 2035 skulle förutsättningar skapas för 150 000 nya bostäder och för 13 000 nya jobb per år bara inom byggsektorn genom att bygga nya stambanor för att binda samman Stockholm med Göteborg och Malmö samt regionerna däremellan, allt för att bygga Sverige modernt och starkt.

Arbetet med nya stambanor övertogs av den socialdemokratiskt ledda regeringen 2014 och har funnits med i de senaste nationella planerna för infrastruktur.

Mycket planering och utredningsarbete har skett under lång tid, i vilket kommuner och regioner har varit involverade och aktiva för att möta bland annat behovet av bostäder.

I början av oktober, innan regeringen hunnit tillträda, lämnades en motion in av M, KD, L och SD med förslaget att säga nej till byggandet av höghastighetsjärnvägar. Man ifrågasätter projektet utan att presentera några förslag på hur man avser att lösa dagens problem.

Det finns i dag inte utrymme för att öka kapaciteten på nuvarande stambanor, varken för gods- eller persontransporter. Det blir svårt att underhålla dagens järnväg utan att det påverkar framkomligheten. Trängseln innebär att regional trafik får stå tillbaka för fjärrtransporter och godstrafik. Allt detta påverkar företagen, som har behov av tillförlitliga transporter.

I regeringsförklaringen sägs att satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt. Om regeringen med SD menar allvar med detta borde planerna på nya stambanor finnas med.

Ny järnväg möter behovet av ökad kapacitet för gods- och persontransporter. De bidrar till att förstora arbetsmarknadsregionen eftersom 75 procent av resorna kommer att ske mellan de planerade mellanliggande stationerna, vilket stärker jobb och tillväxt för människor och näringsliv.

Med ny järnväg kan mer gods flyttas över från väg till järnväg. Sammantaget är byggande av ny järnväg en viktig del i Sveriges gröna omställning.

Näringsliv, handelskamrar, kommuner, regioner och många andra i södra Sverige är samstämmiga i sin uppfattning att Sverige behöver ny järnväg. Beskedet från regeringen och SD skapar därför oro och oklarheter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att möta behovet av ny järnväg som kan öka kapaciteten för persontransporter, arbetspendling och godstrafik och som stärker jobb och tillväxt samt bidrar till den gröna omställningen?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:41 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)

I2022/02007 Infrastrukturdepartementet Infrastruktur- och bostadsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:41 av Carina Ödebrink (S)
Ny järnväg för Sverige

Carina Ödebrink har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att möta behovet av ny järnväg som kan öka kapaciteten för persontransporter, arbetspendling och godstrafik och som stärker jobb och tillväxt samt bidrar till den gröna omställningen.

Regeringen avser inte att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. För de tre etapperna på de tidigare planerade sträckningarna (Ostlänken, Hässleholm–Lund och Göteborg–Borås) som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur 2022–2033 behöver en separat analys genomföras.

Behoven inom transportinfrastrukturen är stora vad gäller såväl underhåll som investeringar och regeringen avser att återkomma till vilka satsningar som bör prioriteras.

Stockholm den 16 november 2022

Andreas Carlson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.