Till innehåll på sidan

Ändrade sekretessregler mot arbetslivskriminalitet

Skriftlig fråga 2022/23:523 av Jim Svensk Larm (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-04
Överlämnad
2023-04-05
Anmäld
2023-04-11
Svarsdatum
2023-04-12
Sista svarsdatum
2023-04-12
Besvarad
2023-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Arbetslivskriminaliteten kostar samhället 26 miljarder kronor i skattebortfall, enligt delbetänkandet som lämnades av Delegationen mot arbetslivskriminalitet i februari. Arbetlivskriminaliteten får konsekvenser såväl för samhället som för individerna som utnyttjas.

För att komma åt arbetslivskriminaliteten antog den dåvarande regeringen under förra mandatperioden en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet med 45 åtgärder. Var och en av dessa åtgärder ger en viktig pusselbit.

En viktig del i arbetet mot arbetslivskriminaliteten är ändringar i lagar om sekretess mellan myndigheter för att få till en bättre samverkan. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning, Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13), som också skickade på remiss.

Remissen är färdig och har sedan i november legat på regeringens bord för vidarebehandling.

Flera gånger har regeringens företrädare hänvisat till ett behov av att se över sekretessen och vikten av det för att motverka osund konkurrens inom arbetslivskriminalitet. Trots detta finns inte någon planerad proposition från regeringen under detta riksmöte.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att förändra sekretessreglerna, och när kan en sådan åtgärd i så fall väntas?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:523 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fi2023/01277 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:523 av Jim Svensk Larm (S)

Ändrade sekretessregler mot arbetslivskriminalitet

Jim Svensk Larm har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att förändra de sekretessregler som gäller för arbetet mot arbetslivskriminalitet, och när en sådan åtgärd i så fall kan väntas ske.

Arbetslivskriminaliteten skapar stor otrygghet, snedvrider konkurrensen och är en betydande inkomstkälla för organiserad ekonomisk brottslighet. Därtill orsakar arbetslivskriminaliteten bl.a. att arbetskraft och identiteter utnyttjas och att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Det är viktigt att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden och att sanktioner är träffsäkra och effektiva. Regeringen ser allvarligt på arbetslivskriminalitet.

Regeringen bedömer att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor behöver ha bättre tillgång till information om enskilda personer och företag i sitt arbete mot felaktiga utbetalningar och arbetslivskriminalitet. Stärkta möjligheter att utbyta information är därför ett viktigt verktyg i detta arbete.

En utredare inom Finansdepartementet har haft i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter och arbetslöshetskassor, i syfte att bl.a. stärka förutsättningarna för myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. I promemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) föreslås bl.a. att det införs en utökad möjlighet att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda. Enligt förslaget ska sådana uppgifter få lämnas till en annan myndighet om de behövs för att fullgöra författningsreglerad verksamhet, och inte övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset att uppgifterna lämnas ut. Promemorian har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter (Ju 2022:03). Tilläggsdirektiven innebär bl.a. att utredaren ska ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott, exempelvis brott med kopplingar till arbetslivskriminalitet.

Stockholm den 12 april 2023

Elisabeth Svantesson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.