Akutsjukvården som en central del av totalförsvaret
Skriftlig fråga 2022/23:629 av Anders W Jonsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-04
- Överlämnad
- 2023-05-04
- Anmäld
- 2023-05-05
- Svarsdatum
- 2023-05-17
- Sista svarsdatum
- 2023-05-17
- Besvarad
- 2023-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Akutsjukvården är en central del av totalförsvaret. Tyvärr finns det vid upphandling begränsade möjligheter att ta nödvändig hänsyn till rikets säkerhet.
Många akutsjukhus står inför omfattande investeringar vad gäller medicinsk teknik och it. Det blir då helt avgörande att kunna göra bedömningar även utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Är den tänkta leverantören pålitlig och ej beroende av annat land?
Regionerna har inte kompetens att göra bedömningar vilka säkerhetspolitiska situationer som skulle kunna uppstå och hur de skulle påverka de investeringar i medicinsk teknik och it som har gjorts.
Om regionen ändå kommer fram till bedömningen att risken för påverkan vid ett skärpt säkerhetspolitiskt läge är betydande kan det inte översättas till upphandlingskrav. Man saknar de möjligheter som exempelvis Försvarsmakten har med särskild upphandlingslagstiftning, LUFS.
Om krav ställs är risken stor att beslutet kommer att överklagas och att regionen kommer att drabbas av betydande förseningar och kraftigt ökade kostnader.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ till att sjukvårdshuvudmän ska kunna göra säkerhetspolitiska överväganden vid upphandlingar?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:629 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2022/23:629 av Anders W Jonsson (C)
Akutsjukvården som en central del av totalförsvaret
Anders W Jonsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att sjukvårdshuvudmän ska kunna göra säkerhetspolitiska överväganden vid upphandlingar.
Hälso- och sjukvården är en samhällsviktig funktion med en central roll i det civila försvaret. Det är viktigt att upprätthålla funktionaliteten inom hälso-och sjukvården i fredstida kris, höjd beredskap och då ytterst krig. Om sjukvården inte fungerar får det konsekvenser för människors liv och hälsa. Regionerna har viktiga uppgifter inom svensk krisberedskap, då de ansvarar för verksamheter som bl.a. hälso- och sjukvård. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka och vidareutveckla beredskapen och motståndskraften i hälso- och sjukvården i det civila försvaret. Exempelvis har regionerna fått 400 miljoner kronor inom ramen för överenskommelsen om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2023. Medlen kan användas till robusthetshöjande åtgärder för att säkra förmågan till kontinuerlig drift av delar av hälso- och sjukvården vilket avser såväl hälso- och sjukvårdens verksamhet, som stödfunktioner såsom vårdfastigheter, it, service och försörjning. I sammanhanget kan även förordningen (2023:30) om statsbidrag för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter nämnas. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023. Regeringen har för 2023 avsatt 52 miljoner kronor för ändamålet.
Lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS, tillämpas om det som upphandlas eller det som byggentreprenaden eller tjänsten är avsett för har ett säkerhetssyfte och inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses enligt LUFS information och material som omfattas av krav på en viss säkerhetsnivå eller en viss skyddsnivå, exempelvis säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som rör Sveriges säkerhet. Det kan alltså även på akutsjukvårdsområdet finnas möjlighet att genomföra vissa upphandlingar med stöd av LUFS. Även lagen om offentlig upphandling (2016:1145) innehåller vissa undantag som syftar till att säkra för Sverige väsentliga intressen.
Som Anders W Jonsson uppmärksammar finns det också risker med att utländska aktörer investerar i skyddsvärd verksamhet. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 propositionen Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen (prop. 2022/23:116). I propositionen föreslås en ny lag som innebär att en granskningsmyndighet får möjlighet att granska utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet. Myndigheten ska enligt förslaget förbjuda en utländsk direktinvestering i sådan verksamhet om det är nödvändigt för att förebygga skadlig inverkan på Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2023.
Mot denna bakgrund bedöms det inte vara nödvändigt att i nuläget vidta några ytterligare åtgärder för att sjukvårdshuvudmännen ska kunna göra säkerhetspolitiska överväganden vid upphandlingar. Slutligen vill jag tacka Anders W Jonsson för att han uppmärksammar viktiga aspekter på hälso- och sjukvårdens centrala roll i det civila försvaret.
Stockholm den 17 maj 2023
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.