En parlamentarisk infrastrukturberedning

Skriftlig fråga 2022/23:633 av Carina Ödebrink (S)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

I juni 2021 fastställde regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Planen revideras vart fjärde år, och i närtid startas arbetet med kommande plan där regeringen beslutar om direktiv och inriktning.

Infrastrukturplanering kräver långsiktighet då både planering men också åtgärder kan ha långa tidshorisonter innan projekt blir förverkligade.

Det finns många aspekter som behöver belysas och finnas med i nationell plan för att infrastrukturplaneringen ska möta de behov som finns i dag men också för lång tid framåt.

Då infrastruktur inte har något egenvärde i sig utan endast är ett medel för att uppnå andra mål för samhället i stort men också för den enskilda individen är det också viktigt att alla relevanta aktörer ges möjlighet att delta i arbetet och att processen präglas av en hög grad av transparens.

Jag vill med några exempel visa på viktiga delar som bör finnas med i kommande direktiv till infrastrukturplaneringen:

• Behoven av ökad kapacitet i transportinfrastrukturen.
• Hur behoven av ökad kapacitet ska klaras utan nya stambanor.
• Bostadsförsörjningen.
• Elförsörjningen.
• Säkerhets- och beredskapsperspektivet för att ha kris- och krigsberedskap.
• Nödvändig redundans i infrastrukturen.
• Hur tillståndsprocesser kan kortas och bli mer förutsägbara.

Det kan inte nog understrykas hur viktig den politiska processen är i framtagandet av en ny nationell plan för att undvika ryckighet och osäkerhet om vad som gäller. Oavsett färg på regering så är stabila förutsättningar avgörande för Sveriges möjligheter att nå mål som hållbar tillväxt, grön omställning, att underlätta för näringsliv och människor att klara sin vardag med mera.

Det är därför angeläget att det finns ett brett parlamentariskt arbetssätt även när det gäller framtagandet av direktiv till det kommande arbetet med nästa nationella plan för infrastrukturen och för processen i stort.

Infrastrukturplanering är precis som pensions- och försvarsfrågor beroende av en bred politisk beredning för att skapa nödvändig långsiktighet som gagnar Sverige i stort.

Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson:

Är statsrådet beredd att inrätta en bred infrastrukturberedning för att skapa nödvändiga förutsättningar för arbetet med den kommande nationella planen för infrastruktur?