Dubbla straff för gängkriminella
Skriftlig fråga 2022/23:64 av Pontus Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-11-17
- Överlämnad
- 2022-11-17
- Anmäld
- 2022-11-18
- Svarsdatum
- 2022-11-30
- Sista svarsdatum
- 2022-11-30
- Besvarad
- 2022-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
En av många bra och viktiga reformer i Tidöavtalet gäller frågan om dubbla straff för gängkriminella. Moderaterna tryckte i valrörelsen hårt på frågan om danska straff för svenska gäng, vilket syftar till just denna förändring av lagstiftningen som vårt grannland har genomfört. I Tidöavtalet är samtliga partier överens om att denna förändring bör implementeras även i Sverige.
Efter åtta år av socialdemokratiskt styre har det grova våldet tagit en allt tydligare plats i fler och fler svenska städer. Den tidigare justitieministern, Morgan Johansson, lämnade efter sig en situation där dödsskjutningarna hade ökat med 137 procent under hans tid som ansvarig. Vi kan inte låta situationen eskalera ytterligare och måste agera snarast möjligt.
Frågan om dubbla straff för gängkriminella har införts i Danmark och är en del av deras nycklar för att stävja det grova våldet. Min uppfattning är att frågan är en central del av det arbete mot kriminalitet som omfattas av Tidöavtalet, och ju tidigare den implementeras i svensk lagstiftning, desto tidigare kommer det viktiga arbetet för att stoppa det grova våldet att kunna inledas.
Med anledning av ovanstående väljer jag att ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
När kan vi räkna med att frågan om dubbla straff för gängkriminella implementeras i svensk lagstiftning?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:64 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:64 av Pontus Andersson (SD) Dubbla straff för gängkriminella
Pontus Andersson har frågat mig när han kan räkna med att dubbla straff för gängkriminella implementerats i svensk lagstiftning.
Den nytillträdda regeringen vill förändra kriminalpolitiken i grunden. På ett övergripande plan handlar det om ett perspektivskifte. Alltför länge har gärningsmannen stått i fokus. Regeringen vill ändra detta och i stället sätta brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse, och samhällets berättigade intresse av skydd i centrum.
Gängkriminaliteten är systemhotande. För att vända utvecklingen kommer det behövas åtgärder som är kraftfulla och effektiva utan att ge avkall på grundläggande krav på rättssäkerhet. Ett omfattande arbete kommer att krävas för att genomföra alla de åtgärder som är nödvändiga. Det finns sådant som kan genomföras redan nu och annat som kommer att genomföras längre fram i tiden.
I närtid avser regeringen att lägga fram en proposition som innehåller straffskärpningar för brott som är vanliga i kriminella gäng, bland annat rån och grov utpressning. I lagrådsremissen som ligger till grund för propositionen finns även ett förslag på en ny straffskärpningsbestämmelse som särskilt fokuserar på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Bestämmelsen, som har utformats med den danska lagstiftningen om dubbla straff för gängkriminella som inspiration, ska omfatta till exempel skjutningar och sprängningar på allmän plats. Avsikten är att det ska ske en kraftig höjning av straffen för brott som omfattas av bestämmelsen. Regeringens ambition är att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2023.
Frågan om ytterligare kraftigt skärpta straff för gärningar som begås i gängkriminell miljö, vilket är en del av Tidöavtalet, måste utredas innan ett lagförslag om detta kan lämnas till riksdagen. Arbetet med att ta fram direktiv till nya utredningar pågår för närvarande inom Regeringskansliet.
Stockholm den 30 november 2022
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.