Kartläggning och uppföljning i otrygga bostadsområden
Skriftlig fråga 2022/23:640 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-05
- Överlämnad
- 2023-05-08
- Anmäld
- 2023-05-09
- Svarsdatum
- 2023-05-17
- Sista svarsdatum
- 2023-05-17
- Besvarad
- 2023-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Att boendet och vistelsen i olika orter och stadsdelar är bra, trygg och trivsam är centralt viktigt. Det är uppenbart att mer behöver göras. Större vetskap behövs om vilka satsningar som fungerat och om satsade kronor givit önskat resultat. Detta för att kunna avgöra vilka satsningar framåt i tiden som kan vara goda val. Kommunerna har ansvar, men trygga bostadsområden är en nationellt angelägen fråga.
Debatten är och har varit omfattande kring problemen i särskilt utsatta områden, utsatta områden och riskområden och vad man kan göra åt problemen. De flesta är eniga om att vi ska ha en bra miljö och boende utan brottslighet och förstörelse, i hela Sverige. Många insatser görs därför i flera kommuner och stadsdelar. En del av dessa ger goda resultat, andra saknar uppföljning och en del satsningar tycks inte förändra en negativ miljö. Tidöavtalet innebär att det ska bli obligatoriskt att samhället och fastighetsägare ser till att trygga boendemiljön genom samverkansmodeller, vilket är positivt.
Men mer behöver göras än platssamverkan. Samtidigt är det ett stort problem att många satsningar genomförs utan att dokumenteras eller följas upp. Då saknas kunskap om vad som fungerar, är effektivt och ger önskade resultat. Den ekonomiska kontrollen uteblir, pengar flyter iväg och den demokratiska insynen går förlorad. Ett exempel är det särskilt utsatta bostadsområdet Vivalla. En rapport från riksdagens utredningstjänst, 2023:192, visar att det inte har fungerat att få fram efterfrågade dokumenterade uppgifter om mer än ett antal av alla de satsningar som genomförts, inte heller uppföljning eller ekonomisk redovisning.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Hur ser statsrådet på bristerna i dokumentation, uppföljning och ekonomistyrning av satsningar i utsatta områden och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder i anledning av resultatet i rapporten?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:640 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2022/23:640 av Mikael Eskilandersson (SD)
Kartläggning och uppföljning i otrygga bostadsområden
Mikael Eskilandersson har frågat mig hur jag ser på bristerna i dokumentation, uppföljning och ekonomistyrning av satsningar i utsatta områden och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder i anledning av resultatet i en rapport från riksdagens utredningstjänst.
Alla människor ska ha möjlighet att bo och leva i ett samhälle som är tryggt och attraktivt. För att skapa trygga boendemiljöer krävs åtgärder på många plan. En av regeringens högsta prioriteringar är att motverka kriminaliteten och öka tryggheten i samhället, en prioritering som jag vet att Mikael Eskilandersson och Sverigedemokraterna delar. Regeringen gör stora satsningar på rättsväsendet som omfattar både brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. Kommunerna har förstås en viktig roll som ansvariga för stadsplanering och bostadsförsörjning, men även med ansvar för andra viktiga områden såsom t.ex. skola och socialtjänst. Enligt den nya lagen om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete (SFS 2023:196) som träder i kraft den 1 juli i år ska kommunerna kartlägga brottsligheten inom sitt geografiska område och ta fram en lägesbild. Utifrån lägesbilden ska de sedan ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan som ska följas upp. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion.
En serie regeringsuppdrag har bidragit till att det i dag finns mått och verktyg för uppföljning och analys av segregation och en tydlig definition av såväl områden med socioekonomiska utmaningar som områden med andra socioekonomiska förutsättningar. Dessa mått och verktyg återfinns i det digitala analys- och uppföljningsverktyget Segregationsbarometern, som lanserades under 2021. Den öppna platsdatabasen gör det möjligt att mäta och följa upp utvecklingen inom olika samhällsområden, t.ex. arbetslöshet, skolresultat eller försörjningsstöd, och för olika geografiska områden inom en kommun eller inom ett län.
Boverket fick i sitt regleringsbrev för budgetåret 2023 i uppdrag att förvalta och utveckla verktyg med platsdata. I uppdraget ingick att lämna förslag för fortsatt arbete med verktyg med platsdata och uppdraget redovisades i en rapport i april 2023. Boverket ser att det finns ett intresse på nationell, regional och kommunal nivå för att verktyget med platsdata ska leva kvar i statlig regi och fortsätta att utvecklas från år 2024 och framåt. Verktyget kan enligt Boverket utvecklas till att bli en kunskapskälla för fler aktörer och myndigheten ser potential för utveckling så att det svarar mot fler behov som finns i samhället. Rapporten bereds i Regeringskansliet.
Mikael Eskilandersson lyfter en viktig fråga om betydelsen av att åtgärder följs upp och utvärderas. Regeringen och jag instämmer helt med det. Att erfarenheter tas till vara samt att offentliga medel som satsas hanteras ansvarsfullt är viktigt. Verktyg med platsdata ger bättre förutsättningar för att analysera avgränsade områden och möjliggör uppföljningar utifrån statistik.
Jag kommer att analysera slutsatserna i den rapport från riksdagens utredningstjänst som frågan hänvisar till och ta det med mig det i regeringens fortsatta arbete med dessa frågor. Men det är viktigt att ha med sig att rapporten i fråga gäller insatser i ett avgränsat område i en kommun och därför inte automatiskt kan anses spegla förhållandena i landet generellt. Formerna för dokumentation samt förutsättningar för uppföljning och ekonomisk redovisning ser olika ut beroende på syfte samt vem som initierar och driver en satsning eller ett projekt.
Stockholm den 16 maj 2023
Andreas Carlson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.