Arbetslivskriminalitet

Skriftlig fråga 2022/23:717 av Sofie Eriksson (S)

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Arbetslivskriminaliteten härjar i vårt land. Inom bland annat bygg, restaurang, städ, assistans och transport finns det i dag alldeles för många exempel på företag som fuskar, begår brott och utnyttjar människor. Brottslighet kopplat till arbetslivet är ett allvarligt problem som ingen kan blunda för längre. 

Företag som inte följer reglerna genom fusk, regelöverträdelser och brottslighet utsätter arbetarna för bland annat oskäliga arbetsvillkor, arbetsmiljörisker och människoexploatering. De seriösa företagen konkurreras ut samtidigt som samhället och statsfinanserna drabbas genom minskade intäkter via skatter och sociala avgifter.

Vi har den senaste tiden fått nya skräckexempel att förfäras över. I Dalafjällen har både myndigheter och fackförbund genomfört kontroller. En razzia i Sälen resulterade i att arbetare flydde ut i skogen. Det har nyligen rapporterats om misstankar att svartjobbande byggnadsarbetare i Dalarna erbjudits prostituerade som betalning. Arbetslivskriminaliteten kan alltså även verka drivande för människohandel. 

Arbetare får gå på toaletten i hål i marken. Sova på betonggolv med tunna filtar. Om någon skadas eller ställer krav försvinner de snabbt. Människor utnyttjas på vidriga sätt, och välfärdssystem missbrukas. Konkurrensen blir fullständigt orättvis. Det är oacceptabelt att detta pågår, och samhället måste med gemensamma krafter bekämpa dessa avarter till företag. 

Den här typen av kriminalitet är mycket komplex. De kriminella och oseriösa företagen är kreativa i sin utövning, vilket förstås försvårar åtgärder. Detta innebär att det krävs ett intensivt och fokuserat arbete för att åstadkomma någon förbättring. Att i allmänhet inta en negativ ställning räcker inte.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att bekämpa arbetslivskriminaliteten?