Köer inom barn- och ungdomspsykiatrin
Skriftlig fråga 2022/23:748 av Ulrika Westerlund (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-01
- Överlämnad
- 2023-06-01
- Anmäld
- 2023-06-02
- Svarsdatum
- 2023-06-14
- Sista svarsdatum
- 2023-06-14
- Besvarad
- 2023-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Sedan 2011 har barn- och ungdomspsykiatrin (bup) haft en målsättning att förkorta sina vårdköer till psykiatriska utredningar. Målsättningen är en förstärkt vårdgaranti som innebär att varken barn eller ungdomar ska behöva vänta längre än 30 dagar för en första bedömning samt ytterligare 30 dagar till en fördjupad utredning eller behandling. Samtidigt ökar både antalet unga som söker hjälp hos bup och kötiderna för ett första besök.
Att bup, trots tillskott i resurser, inte lyckats uppnå denna målsättning på tolv år visar tydligt att insatser som gjorts inte har varit tillräckliga.
De utredningar som bup gör kan vara avgörande för många barns och ungdomars välmående. Eventuella hjälpmedel och anpassad lärsituation för de barn och unga som behöver detta kommer dessutom att påverka hur de presterar i skolan. Utan rätt hjälpmedel under inlärning och vid provtillfällen kommer till exempel barn med olika diagnoser att vara i underläge under sin skolgång, fram till dess att de får hjälp.
Även om barn- och ungdomspsykiatrin hör till regionernas ansvarsområde har även staten ett övergripande ansvar. De uppdrag regeringen gett bland annat till Socialstyrelsen har inte i tillräcklig grad kunnat bidra till en förbättring av situationen.
Frågan har varit mycket angelägen länge, men trots de insatser som gjorts har situationen knappast blivit bättre.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för kortare vårdköer till barn- och ungdomspsykiatrin?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:748 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2022/23:748 av Ulrika Westerlund (MP)
Köer inom barn- och ungdomspsykiatrin
Ulrika Westerlund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för kortare vårdköer till barn- och ungdomspsykiatrin.
Barn- och ungdomspsykiatrin har ökat sin kapacitet över tid och fler barn och unga får vård inom barn- och ungdomspsykiatrin än någonsin tidigare. Trots detta finns det fortsatt stora utmaningar när det gäller väntetider till specialiserad psykiatrisk vård för barn och unga. Detta är inte tillfredställande. Det kan vara helt avgörande för det enskilda barnets framtid och välmående att barn och unga med komplicerad psykiatrisk problematik får vård i tid. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin är därför en prioriterad fråga för mig och för regeringen.
Dessvärre kan frågan om tillgänglighet inte lösas med en enskild åtgärd – den måste angripas från flera olika håll. För att på kort och lång sikt minska både den psykiska ohälsan hos barn och unga och korta vårdköerna inom barn- och ungdomspsykiatrin är det således avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande och främjande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. En annan förutsättning för att vården ska fungera väl är att det finns tillräckligt med personal med rätt kompetens och att personalen kan verka i en god arbetsmiljö.
I syfte att stödja regionerna, som huvudmän för hälso- och sjukvården, i arbetet med att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvård, inbegripet barn- och ungdomspsykiatri, genomför regeringen flera viktiga insatser.
Under 2023 avsätter regeringen över 3 miljarder kronor inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Av dessa medel avsätts 530 miljoner kronor genom en förstärkt satsning på ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. För 2023 avsätter regeringen även, genom en överenskommelse mellan staten och SKR, över 1,6 miljarder kronor för att stärka och utveckla arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention i kommuner och regioner. Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom ramen för satsningen som bl.a. innehåller medel för att stärka det främjande och förebyggande arbetet samt för att öka tillgängligheten till vård, både inom primärvårdens och första-linjens vård för barn och unga samt inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Jag vill även lyfta fram den pågående satsningen på primärvården som även inkluderar insatser för att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare, och som omfattar över 6 miljarder kronor för 2023. Andra viktiga åtgärder är de uppdrag som regeringen har gett Socialstyrelsen i syfte att utveckla och stödja regionernas arbete inom tillgänglighetsområdet samt för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Det handlar bl.a. om stöd till regionernas produktions- och kapacitetsplanering, samt förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning för att långsiktigt klara hälso- och sjukvårdens behov i hela landet. Vidare avsätter regeringen 100 miljoner kronor 2023 för att inrätta en nationell statlig vårdförmedling så att väntande patienter snabbare ska kunna erbjudas vård på annan plats där ledig kapacitet finns.
Sammanfattningsvis står en ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård, inbegripet barn- och ungdomspsykiatri, högt på min och regeringens agenda. Genom att stötta regionerna för en effektivt organiserad vård och en god kompetensförsörjning och arbetsmiljö för vårdens medarbetare kan vi skapa förutsättningar för att korta vårdköerna och säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får vård i tid.
Stockholm den 14 juni 2023
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.